Norrländska Korrespondenten – 30 juni 1868, sida 4

med ofwannämnde, i öfrigt bekanta firma och kunna rekommendera densamma, såsom i hwarje hänseende aktad och solid åt herrar Annonsörer till förmerling af be ras annonser. Om qwinnans slydd i Amerika och Swerge. Derom innehåller ett öref från Stockholm i Wisconsin till Nerikes Allehanda följande jemförelse: Hwad skydd ger man qwinnan i Smwerge? Lagens, fägen j, berömmande er af att ba gjort henne myndig wid 25 årg ålder. Ar detta mergifwet för att göra triumfen större, då hon fälles? Smidrad är dock qwinnan i Smwerge halft flafwinna. Ringa är hennes frihet, och förledes hon, botad det med några lumpna riksdaler, om hon will och fan skaffa klara bewis. Bewis! Blir i Amerika en qwinna förförd, få felar det fällan, att bedragaren gripes, om han än rymt långt bort, och inftäls les för domstol. Qwinnan berättar far kens sammanhang och blir oftast trodd, fär i wissa fall sjelf bestämma domen, som stundom lyder på giftermål, ofta på flera tusen dollars skadestånd. Derför häller man fig här i flinnet.7 Owin: noskyddet gör dessa processer temligen sällsynta, och dessutom bhindrar arbetet många tillfällen till synd. Lefwer i Amerika en äkta man ofyskt med andra qwinnor, bemöter han sin hustru med hårda ord eller handgriplig: heter twingar han henne till tungt arbete, fan han inom 24 timmar frändömas hus och bem och få särskildt straff derjemte. — Ia, om en ungkarl wisar trägen uppe märksamhet mot en flicka under längre tid, så att det ser ut som ett frieri, så tan han, äfwen utan att ha friat eller gifwit löften, i Amerika lagligen tillför: bindas att äkta henne, då han ffäligen fan anses ha hindrat andres frieribesök. Jag minnes, huru det mar i Swerge. Der tycktes i första rummet officern ega k. m:ts nådiga fribref att hejdlöst storma fram med otyglade, wilda passioner för att sedan i glädtigt gille kunna berömma sig of qwinnofall. De dårade, på lar stens bana inkomna qwinnorna, som icke föddes, icke fostrades till utskum, hwarken wilja eller kunna numera erhålla stadiga platser, förfalla allt mer, egna sig ät la: sten och falla slutligen på fattigwården, mnedan ädlingarne, deras förledare, stiga i rang och wärdighet, få stjernor och band och uppfostra söner, som sätta sin högsta ära i att likna sina fäder åtminstone i deras laster. Der har ni åter en af frukterna af Swerges herrliga, stående arme — en kräfta ej blott för statskassan, utan ock för slägtets sedliga wärde. Och exemplet smittar. Uppifrån och allt ned igenom söka k. m:ts trogne underfås ter i gemen att så mycket som möjligt likna kunglige trotjenare i förakt för qwinnor och mobb, när man ej — bes höfwer rem för fin lufta, för penninge lån eller af annan orsak. Afskywärda snobberi! Förgylda uselhet! Och få friar man i Swerge. På fries riet följer ftundom giftermål, och då är allt gort, skola wi hoppas. Men ftunsdom förleder äktenffapslöftet. Flickan faller, får af lagen intet skyrd, och ett faderlöst barn ökar sambällets skatt. Eller gå de unga tu i all ärbarhet för. lofwade i flera är emot slägatens wilja, om flickan är fattig, och omsider förans ledes brytning ofta just af föräldrarne. Men detta är nästan ett mord, ehuru utan påföljd efter swensk lag, då deres mot förlofningen i Amerika är owilfors liat bindande. Blekings-natten. Så tyst är allt bland Floras barn i dalen,