Norrländska Korrespondenten – 9 juni 1868, sida 3

Genom den stegrade produktionen och oms säöttningen skulle han funna sälja fina alö ster billigare, och sålunda ännu flera arbetare bli i i tillfälle att oftare förbruka dem. Genom en på detta fött uppstående större sörbrukning af lött skulle dessa fjelfwa winna i ftvrfa oc) funna arbeta fraf: tigare än annars. Ju mera en fabrifant eller handtwerlare fan tillwerka, desto billigare kan han sälja fina alster, defto billigare funna således de, fom förbruka dem löpa fina behofwer. Klädessabrilan ten och garfwaren lunna följa sitt tläde och sitt läder för bättre pris. Skräddaren och skomakaren kunna förfärdiga fäderna och ffodonen billigare, och sålunda blir arbetaren i stånd att billigare köpa, hwad han behöfwer, under det han på samma gång genom det ötade omsättninastapitalet får tillsälle till ansenligt mera arbete och genom fin tillgång till bättre lifsförnödens heter blir en traftigare och dugligare arbetare. Om någon inmänder, att ftaten, fom härwid skulle gå miste om en del af bräns winsskatten, derigenom måste twingas att på annat sätt utkräfwa skatt, — så swara wi, att med en på alla hall ökad förmåga af förbrutning äfwen följer en ölad före måga af tillwerkning eller produktion. Båda delarne förutsätta ötade intomfter, och dermed skulle ju äfwen statens inkomster stiga uti den direlta beskattningen. Det bättre lefnadssättet hos medborgarne, den genom afhållandet från dryckenskapslasten och genom befrielse från dess många ry sanswärda följder stigande sedligheten skulle samtidigt öta wälmägan hos befolkningen och minska antalet af de stackare, som falla lommunernas sattigwård till laft. Häraf stulle följa en minstning i fommunalbeskattningen, hwillen skulle fätta arbetaren bättre i tillfälle att njuta sjelf af sitt arbetes aftastning. Kommunerna, som ej mer behöfde anstränga alla muskler, för att funna bispringa fina behöfmande ftackare, skulle i stället funna egna omtante och fapitaler åt andra allmänt nyttiga inråttningar, fom slulle wara af gagn för den medborgerliga upplysningen och utwecklingen. Åudamålsenliga och wackra arbetarebostäder stulle t. ex. tunna upp föras. Arbetarens hem tunde bli ett litet paradis i smått, der alla goda andar ffulle bo. Föreläsningar, lässalar och bibliotefer kunde upprättas i hwarje större kommun för blott en ringa del af hwad som nu förswinner i glaset. Bilningens frutter lunde göras mera tillgängliga för alla. Med bildningen följer medborgerlig sjelfständighet. Medborgarne skulle sjelfwa derigenom kunna taga om hand många af sina angelägenheter, som nu handhafwas af dyrt aflönade embetsoch tjenstemän. Wår frihet skulle ej wara en blott fras, eller en genius med Öundna wingar. J senning den stora ändring uti alla förhållanden, fom skulle följa af en allmän och sträng återhållsamhet mid förbrutningen of starka drycker, wore få ofantlig och så omfattande att det mäste ligga hwarje fosterlandswän warmt om hjertat att traf: tigt ingripa för winnande af detta mål. Och är det derför wi — Göteborgs Arbetareförening — uppmana Eder, Arbe: tare, Wänner, att öfwertänka denna sak, pröfwa den och genom upplysande föredrag adagalägga för hwarandra förderfligheten af missbrulet af starta drycker samt det både allmänna och enskilda gagnet af att upphöra med deras förbrukning.