Norrländska Korrespondenten – 12 maj 1868, sida 2

det är elalt, det är lågt; och funna be åätlomma den dierfwe, fom wågat detta så tan man wara wiss om, att de låta honom erfara sitt misshag. Wi hafwa nu hunnit få långt i bilvning, att det anses obildadt och bondaktigt att med hög röst falla det dåliga dåligt, n. b. rå det gäller någon attad (mångröstad) man. Då dödad det medborgerliaa sinnet, så blir man litgiltia för ve samhällswigtiga frågorna. Ty man är dömd att tiga; man får endast höra — huru mycfet man skall skatta för att få bo i Swerige och den eller den församlingen samt ti gande betala Så lärer man att t. o. m. föralta och hata sitt fosterland; så drifwes man till andra sidan jorden. Man nödgad uppsöka ett ställe, der menniskowärte erkännes, der arbetet ffäns ter ära och dygden aifwer adelskap; der friheten finns i werkligheten och ej blott i skaldens dilt och den förtrycktes drömmar. — Ledig tjenst. Provincialläkaretjensten i Lylsele distrikt af Westerbottens län kungöres till ansölnina ledig. — Linköpings arbetarcförenings sång chörs konsert ten 3 Maj på eftermiddagen i St Lars kyrka härstärtes säger Oftgöta SKorrefpondventen, hwilken konsert ditlockat ett antal af omkring 400 åhös rare, war onekligen en särdeles glädjande företeelfe för hwarje fosterlandswän, fom allwarligt ifrar för en allmännare utweckling af merborgerlig anda och god ton inom arbetsklassen, en sådan ton neml., fom uppenbarar fig i hågen för ädlare njutningar och sysselsättningar. Föreningens sångchör, dirigerad af dess instruktör, hautboisten wid första lifgre nadier-regementet hr Andersson, började med afsjungante af Hefners imposanta marsch Våt dina portar upp, och det på ett sätt, fom onefligen hos bwarje sångens wän måste wäcda glada förhoppz ningar för beståndet och fortgåendet inom föreningen af denna fjälförädvlande förs ströelse under de s:unter, som det trägna arbetet för utkomst och beraning möjli gen lemna lediga. Sedermera onupers lade fång: och musifnummer med bwars andra alla utförda få, att åhörarne icke kunde annat än finna fig dermed fyns nerligt belatna. Bland musitnumren förtjena att särskildt nämnas, för vet virtuosmessiga sätt hwarpå de ereqveras deg besarian ur Stabat Mater samt duetten och terzetten ur op. Eden of Mercadante. Koncerten afslutades med O. Lindblars ur ett fosterläncskt hjertas djup gångna folksång: Ur fiwenffa hjerz tang djup en gång. Wi lyckönska uppe rigtigt Linköpings arbetareförenina fånas dör till denna wackra beslut och önsta innerligt, att ven hår och luft för före ärlante förströelser, som nu tydes lif: wa föreningen, aldrig måtte förtwina. — PVyfsande resultat. I HorrbottensKuriren för den 28 April läsfes: Mede lemmarne of det nybildade trädeftillervingss I bolaget hade i förrgår fin ordin. stämma, hwarwid ur den meddelade berättelsen och redowisningen framgick, att det unga före taget wisat fia synnerligen hoppgiswande. Fabrilen hade wål ej warit i gång längs ve, än ungef. 50 dygn, men hade redan lemnat en afkastning af omkr. 200 tuns nor tjära, 200 kannor träspril, flera tusen kannor terpentin (wi erinra of ci, furu många) samt en ganska stor mängd ever Ä — — —ckw.