Norrländska Korrespondenten – 1 maj 1868, sida 3

nisterne i Paris, srankofogerne i Tysliand ifra wisserligen för trig, men de slola måhända wid närmare ffärffådande af frågorna för oc emot tröfta fig med den tanken att de begge rivaliferande tanariesåglarnas politik, då de sjunga hmarandra till vövs, är den bästa volitit; ty om grannen har 6000,900 man på benen, måste man minft ha 100,000 man mera o s. w. Hwad Frnanlrike beträffar, fur tejsardömet, om det werkligen warit fre oden, nu umgälla att det på uniformskläde, Chassepot och ofruktbara, ja rent af olyd liga expeditioner lastat ut genom fönstret de milliarder, af hwilka landet har få stort behof för sin materiella wälfärd. — Fru Meruda-NRorman håller ett fullkomligt triumftåg under fin uu på gående tonstresa, och hennes muayffa stråke förtrollar jormligen åhörarne. J Paris har denna konstnärinna spelat på tre af Pasdeloups toncerter oc) wäckt en obeskriflig hänförelse. Hon är ftjernan i ven högre societeten och har res ran spelat hes lejsarparet i Tuilerierna och hos furstinnan Metternich. Den 26 i förra månaden skulle hon gifwa en toncert för egen räkning i salongen Herz och ren 29 stulle hon uppträda på fonservatoriets toncert; wectan dersörut gaf hon fer koncerter i Hollone (Amstercam, Rotterdam, Haag, Utrecht, Dortrecht) och gjorte stormande lycka. -Solens jlädar. I titningen Sidele fäster Camille Flammarion allmänhetens uppmärksamhet derpå, att solen under senaste titen wisar ett owanligt stort ans tal fläckar och särana af utomordentlig storlek. En af tessa fläckar, skrifwer han, är få stor, att hela jordtlotet ffulle tunna falla in i densamma fom en i en lifa stor med jorddiametern. rion anmärker härtill, att före honom Herschel hare ret egendoms liga infallet utt jemföra spanmälens årets pris med de samtitiga solfläckarne och att de under en 252årig ialttagelse funnit, att spanmålspriset är högre, ju flere fläckar solen wisar. — Bostaspesten i Nederländerng har, såsom wi finna i en berättelse af Öfterritiska gefär 130,000 stycken pestens utbrott skattades till 1,330,000 styjken. Den förlust fom Holläntska landtbruket genom sjukdomen fått winds tännag uppgår omkring 28 a 30 millioner gulden. bar man att tacka för det ej någon penningtris följde pesten i spåren; dock blef wexelkursen på London ech till en vel äfwen på Paris något uppjagat, sten brunn, en annan mindre fläck är FlammaArago och konsuln i Amsterdam, dödat une lreatur eller c:a 10 proc. tå hela antalet af boskap före Lantets stora kapitalkraft, samt landtbrukets wälgrundare ställning, emedan wid den totala stiltjen i boffapghandeln, remisserna för denna arlitet naturligtwis allteles uteblefwo, under tet att re förra ären i medeltal tillgo fom landet för denna exportartitel 20 millioner gulden. : — Fjenstfollets i England pretentio) ner. Det är ide ensamt inom det tons tineutala Europa fom tlagomålen ofwer tjenstfolkets anspråk bli ant mer ech allmänna oc) högljudtu; äfwen te en gelsta husmödrarna ba på fetnare titer fått te mest grundate skäl att betlaga sin öfwer fina roemeslikers belätenhet med den fordna husortningen. Att en tokerska, förutom fin enstilta fänpgtam