hädangångne, bwilken för blott få weckor sedan war i sin jemna werksamhet. — Om Gregoriimarknadenj skrifwes från Östersund i stadens tidning: Den förflutna weckans wäsendtligaste föres teelse har warit den folkrörelse, som ortens förnämsta marknad wanligen till: tallar och fom här halles under benäms ningen Gregoriimartnaten. Rörelsen har dock denna gäng ej warit så liflig som den brukar wara, ty bland allmogen har mången måst inhibera marte nadsresan med hinder dels af det swåra wäglaget, dels och kanske förnämligast af den tunna, ja tanske tomma plånbos ken. Marknadsståndens antal har od: få warit mer än manligt tunnt od inskränkt fig till något öfwer 50 stycken, med innehåll af det wanliga slaget. Pri serna å de waror som tillförts marks naden ha måft någorlunda rätta sig efter penningtillgängen. Af landtmannapros dukter ha mi haft smör till 9 ror oh derunder, getost till 4 a 5 ror, torrt fårkött till 5: 50 pr 20 skålp.; å rebnfött och andra lappmwaror samt fågel bar tillgången warit ytterst ringa med högst variabla priser; höet har gällt 37 a 42 öre pr 20 skålp.; på mjöl och spanmål war, märkligt nog, ingalunda brist, och såldes godt rågmjöl till 2: 75 oc) hwetmjöl til 4 ror pr 20 skålp.; på norsk fill af god beskaffenhet har tills gången warit synnerligt rik, oc har den sålts till 26 rdr tunnan och fanffe ders unter; för salt bar man begärt ända till 18 ror tunnan. Hästhandeln, fom på det i förra weckan hållna ligvidas tion8mötet i Hammerdal lärer warit särdeles liflig och fördelaktig för fäljarne, säges här gått trögt, ehuru man haft rätt många utmärkt wackra bäjtkreatur att uppwisa. Marknaden gvynnades af wackert wäder, utom första dagen, fom mar något ruskig. Några oords ningar ha mi ej hört omtalas. — Konungens reja till Norge. Enligt norska tidningar wäntas konungen till Kristiania den 26 och 77 innew. månad, till hwilken tid befallning har ankommit om att hålla allt färdigt till hans emot tagande å k. slottet derstädes. — Fäångwårdsstatistik. Fingmwårdsftyr relsens årsberättelse för 1866 innehåller bland annat: Under år 1866 blefwo 14,342 personer häktade, bland hwilka lilwäl funnos 74 barn, fom åtföljde förs äldrarne i häfte. År 1855 häkttades 12,104 och 1865 inmanades 12,054 pers soner i häkte. Wid jemförelsen mellan folkmängden och antal fångar finner man under nedannämnde år följande förhål: landen: Af landets inwånare war mid slutet af 1845 hwar 521:ste häktad, 1855 hwar 664:e, 1865 hwar 907:de oc mid slutet af 1866 hwar 868:e, således en mindre procent än föregående året. Om orsakerna, hwarför häktningarne werkställts, upplyses att 10,354 personer blifwit arresterade för undergående af ransakning, fängelse mid matten och bröd, eller fängelsestraff; 3,576 för förswarslöshet och olofligt fringstrykande, och 341 för undergående af bysättning, deribland 8 qwins nor. Af ofwanstående ftraff-fångar woro 1,028 dömda till lifstids fängelse. Patenter. K. kommerskollegium har tilldelat mekanikern Jacques Rives patent å en af honom uppfunnen gjutningsmethod, hwarigenom ett förbättradt gjutz gods skulle erhållas; samt likaledes åt