Norrländska Korrespondenten – 13 mars 1868, sida 3

hjertliga och wälmenta räd: — J Sebruari 1868 Sköns pastoratsbo. Om lån mot säkerhet af fast egendom. Den llagan, som egare af fast epenz dom så i stad som på landet länge och högljudt fört öfwer swårigheten att i Banker eller hos enskilde personer ers hålla lån emot inteckning i derad faftig beter är nu på god wäg att blifwa af: hulpen. Denna swårighet bar, såsom en och hwar lätt torde inse, haft sin hufwudsakliga grund en bristsällig lags stiftning rörande den fasta egendomen och uti de många inwecklade förhållan: den, hwilka en långifware haft att sätta sig in uti och pröfwa, innan han kunde bereda sig någorlunda wisshet, att en, såsom säkerhet, erbjuden inteckning också i sjelfwa werket war ett giltigt märdes papper och ide blott en humbug. Sålunda hade en långifware ej allenast att bedöma en intecknings ekonomiska wärde, utan äfwen dess juridiska beskaffenhet, d. w. s. huruwira panträtten war behöris gen betryggad. Granskning erfordrades först af sjelfwa skuldebrefwet samt hu: ruwida inteckningen derför blifwit mer terbörligen fastställd och sedermera för: nyad när så erfordrades, och widare ett ofta ganska swårt studium af gravationgbewis och åtkomsthandlingar utan att långifwaren, sådant allt oaktadt, kunde om pantens godhet mwara fullt förmissad. Detta i sörening med de vinglerier, fom på det sista decenniet ofta företomr mit med den fasta egendomen genom ber ständiga ombyten af egare hwilka för: summat uppfylla sina skyldigheter emot långifware och icke kunnat hwarken med stämning eller annorleres anträffas, då fastiaheten behöft för geldens betalning anwändas, har haft till naturlig följd, att förtroende till realsäkerheten allt mer och mer förswunnit samt att jordoch fastighetswärret blifwit öfwer höfwan nettryckt. Att ren fria räntan å korta papper härtill i sin mån bidragit, torde icke kunna förnekas. Då emellertid ytterlig wigt ligger rerpå, att detta förhållande ej längre får fortfara, har omsider i dessa dagar ett uppslag inträffat fom måste med fynz nerlig tillfredsställelse helsas, och hwaråt otwifwelaktig framgång och gällande kraft wid förestående riksdag kommer att ber redas. Under sistlidne månad har en af k. m:t nedsatt komite afgifwit förslag till lag, åsyftande att betrygga epande-rätten till fast egendom samt panträtt deri, äfwensom att göra bewisning om den ena eller andra lätt och säker. Med ledning af erfarenheten i wåra arannländer, Danmark och Norge samt åtskilliga ans dra stater har denna komits författat ett Förflag till laa om inskrifning i fa: ftighetgbot, indeladt i 10 kapitet med följande rubriker: 1) om fastiahetsbokens ändamål; 2) huru inskrifning sökas och bewiljas skall; 3) om inskrifning af fåna; 4) om inskrifning af pant och nytt: janderätt; 5) om öfwerlåtelse, förnyelse, ned. sättning eller dödande af inskrifwen pants och nyttjande-rätt; 6) om beswär och om rättelse af in: skrifning, fom felaktig är, få oc om an: märkande twistiga anspråk samt af ut: mätning; 7) om lapa tomstol och om rätter gångsdag för inskrifningeärenden; 8) huru fostighetsbok föras kall; 9) om fastighetsbok uppläagnina; 10) om hwad i affeenre på införande af denna lag i öfrigt ialttagas skall. Det är således på inrättandet af far stighetsböcker, fom vet wiatiga tagförfla: get hwilar. J hwarje stad eller härad skall en rylik fastighetsbok finnas, upp: ii4c4