Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1868, sida 4

Boktryckarekonsten. Ar l. Topelius. En gång en bräcklig fjäder satt Vid verldens skrifbord stolt, Och munken skref i cellens natt, Och mal förtärde snillets skatt. Och tanken gick i kolt. Dess hvita svan med fläckad hy På tidens böljor sam; Men ljuset bröt ur klarnad sky, Och Gutenberg göt Schöffers bly, Och Luther trädde fram. Då skälfde mörkret på sin stol, Förtrycket darrade, Och det blef frihet, dag och sol, Och Newton måtte himlens pol, Och jordens rund Linn. Ett band var brustet, en Titan Var lös och drog sitt svärd.