Norrländska Korrespondenten – 10 januari 1868, sida 2

många lifförsäkringar i wårt land, emes dan deras premier äro något lågre än de swenska bolagens. Det bär fig aUtfå t. ex. för Jmperial att försäkra swenska lif billigare än t. ex. Skandia, ehuru dels Jmpsrials afbränningar måste af flera skäl wara drygare, dels def rena intägt å premierna måste i Frankrike förlofras med endast 3 eler högst 4 procent, medan deremot Skandia och Swea, fom ha sitt hem i wårt dyra fosterland, åtnjuta 6 procent på sina premier och följaktligen borde wida ha: stigare än Imperial tjena in det förfätrade kapitalet och derpå realisera winst. Man torde inwända, att lifförfälrings: räkningens siffror ide äro så lysande, att en betydligare nedsättning af pre mien stulle bära fig. Mähända förhåller vet fig få, om man blott tar i betraftande vet fom är. Men hwilka äro då lifförfätfvingg-bolageng8 tunder? En god del godt folk utan twifwel, fom ej beräknat, hur öfwer höfwan dyr förfäkvingen blir, men derjemte fäferligen en alltför stor andel af swindlare, hwilka, utan afseende på premiernas dryghet, till en ruinerad kredits konstlade mid magthållande ta mycket höga förfätrin: gar på ett Lif, f, fom tanffe är föga wärdt, stundom mindre än intet, och på ywiltet de måhända sjel we till och med ha för afsigt att bära hand, då den ekonomiska ställningen blifwit i grund genomrutten. Försäkringen är defiörinnan naturligt: wis pantsatt, realiferad, och törfäfringg: bolaget får betala. En betydlig nedsättning i lifförsäkringspremierna skulle snart nog leva derhän, att folk mer all: mänt försäkrade sina lif. Ordentlige, omtänksamme män, fom wäl i i allmän: bet lefwa längre än winglarn, torde får lunda till wida öfwerwägande mängd bli försäkringsbolagens funder, hwilkas an: tal sålunda wunne en fund och fortgående tillwärt, på famma gång bolagen bättre främjade sitt mål, hwilket wäl är i första rummet att gagna och skydda, samt i det andra att förtjena pengar. J sammanhang härmed fästa wiallmänhetens synnerliga uppmärksamhet på allmänna enfes och pupilllassan i Swe riae, fom bar sitt säte i Stocholm, och hwilken solida och på senare är myc: fet reformerade stiftelje afser att mot insättning af ett kapital på en gång bes reda efterlefwande enka och barn rätt hederlig pension, gällante för enka, få länge hon förblir ogift, för söner, tillse de nå 21 år, och för röttrar, tills de gifta fia eller afliva. — Ervligt officiella nppgi ster eger staten 1,672 mantal militiebostallen hwilka äro taxerade till 46 millioner rdr och 1,500,000 rdr. Om dessa JFastigs heter säldes, säger Mal: mö D. och Sjöf. Tidning, skulle de fans nolikt intringa minst 50 millioner ror, bå å dessa 50 milliouer skulle staten cr: hålla 3 millioner i ränta. Således en och en half million rdr årlig förlust ensamt på militieboställena, under det att folkskolelärarne hafwa blott det aldra knappaste bröd och staten säger sig ei ha råd att införa underwisning i handaslöjder! — Ofwerflöd på kött. Under det att nödens barn i Swerige och Finland förs söla att uppehålla lifwet med bart, halm och mossa, meddelar en bresskrifware från Melbourne följande berättelse om Ymnigs