Norrländska Korrespondenten – 3 december 1867, sida 2

lån åt Nora socken i Wester Ir län; — 37,600 ror fom undsättnings lån åt Lima, Transtrands, Malungs, Appelbo, Jerna oc Wenjans socknar i Stora Kopparbergs län jamt 11,600 rdr till samma focknars fattiga utan återbes talningsstyldighet: — 88,000 rdr fom undsättningslan Eslhärads, Ny, Södra Finnskogg, Gräsmarts, Frylsände, Hmwit: sands, Ostmarts, verwattnets och Dalby socknar i Wermlands (ön, samt 12,000. ror åt samma socknars fattiga utan åter betalningsflyldighet; — 102.000 rdr unds sättningsån åt Enångers, Njurångers, Gnarps, Bjuråkers, Bergsjo, Hassela, Rogsta, Ilsbo, Jerfsö, Färila, Loos och Hamra socknar i Gefteborgs län, samt 8,000 rdr till dessa socknars fattiga utan slyldighet till aterbetalning; — och 180,000 vor fom undsättaingslän åt ochöfwande socknar inom Jemtlands län, samt 20,000 vor till samma socknars fattiga utan åters betalningsslyldighet. — Konglig matordning. Tiu följe aj de tryra rtiterna lärer til mittagen wid derus maj:ters bord i hwardagslag ser veras endast fyra maträtter, nemligen soppa, fill, lört och resert, samt twå sorters win, den ena till förrätterna och den andra till desert, men båta icke af dyrbarare slag. — Göteborgspostens Stodholmskorrespentent struwer ytterligare om den af tonung Carl XV i tessa tagar utaifna brochyr, Tantar om nutiveng tattiska rörelfer!: Konungen har i tenna med ewåltia, Har och ebjeltw stil affattate brechyr framstärt resultaten aj sena ers farenhetsrön an åecnte militärmwetenftas pens nuwarande stancpuntt och söker bes wisa, att stjutwapnens, Jawäl gewärets som sanonens, Jjörötance wertan i wära vägar gör der nödiat att gifwa truppen i sält en tunn uppställning, för att ide enötigtwie spiua menniskolif och bled. Men tid Jöljo af ten tunna uppställuingens natur blir en ökad öfning för hwarje indwie nörwändig. J tolonnen har befälet lätt att inwerka på fin trupp; i cen ufbrecta ftällnins gen och synnerligast i tecja är hwarje leltat mera öfwertemnad åt sia sjelf. Dels terföre och tels för ort erhålla den förtröstan till bwarandia, fom fors dras så wäl af besälet till truppen som twärtom, måäme före triget hwarje ins didits enstilta trigarebitturna hafiwa blifwit grunrligt ganomiorc. Derföre bör, sawiot sle tan, ingeu lretryt, fom ej är gottänt, deltaga i manövrer med trups per, formearate i tuan, utbredd frälr vina Ht