Norrländska Korrespondenten – 2 april 1867, sida 3

Medlen att uyphjelpa wår handelsflotta oc wår sjöfart. Som bekant har mår handelsflotta betytligt minskats på de sista trettio åren oc deremot wårt samlands, Nors ges, derunder flerdubblats. Norrmän nen köpa wåra stepp och begagna wåra sjömän och wåra fraktwaror, ifynnerhet träwarorna från Norrlanr, och deras sjöfart ökas med hwarje år under det mår stänrigt minskas. Att detta för: hållande antingen måste härröra från ve fördelar Norrmännen wetat lemna fin sjöfart eller från att wår blifwit i jaknad af behöfliga jårana eller från bår dadera förhållandena, är klart, äfmens som vet är obestrirligt, att försummelse måste ega rum å wår styrelses sida i att bewata wåra förrelar under det den gynnat Rorrmännen. Wid 1840 och 1841 årens riksvag, då swenska folket waknade till nytt lif, gjordes anslag till navigationsskolor och skeppsbyggeriskolor, i Stockholm inrättades ett så kalladt fjö manshem och för bildande af sjömän och skeppsbyggmästare war tillrädligt sörjdwt. Men att ide det onda war afhulpet der: igenom, wijade fig snart. Wåra stepp, nybyggta som gamla, förswunno mer och mer till den norska handeloflottan, wåra examinerade sjökaptener mäste fara som matroser på främmanre fartyg om sjömanshemmet indrogs, fom jag för: modar af brist på sjömän, ty vesja bort: jagade bristen på hyror i Swerige till främmande länter. Hwaruti felet läg och ännu ligger är dock lätt funnet och ffall i torthet framställas jemte botemedlen derför. I:mo. Deruti, att utländningar, isynnerhet Norrmännen, fom irkka sjöfart och skeppsrederi under mera gynnade förhällanren än mi, så borttaga wåra inhemska fralter. 2:do. Att i hwads skeppsutrustning i swensta hamnar angår, utländningar äro gynnade framför infödingarne. 3:tio. Att man ide alls affett att åt bet inhemska skeppsrederiet lemna färana fördelar, att fapitalerna, till och md de smärre, kunna samla sig dit. 4:to. Ått man icke gjort något för att skaffa swenska ffeppsrevare delaktig: het af de mest fördelaktiga fratterna inom werldg-fjöfarten och icke omitällt, att de funna reltaga reruti under gynns jamma förhållanden. Försia olägenheten är afhulpen der: igenom, att Norrmännen, så länge de iflas, att utgöra ett från Swerige stilrt rite och folk, ställas efter fin önffan på amma bredd med andra utlänrningar; itt seran frattfart från eller på Smerige of utländskt fartyg belägges med oryga umgälder, från hwilta swenslt sartyg är befriart, der ide traktater be: inga likställighet. Andra olägenheten afhjelpes deriges nom, att utrustning och byaganre af wenskt fartyg i swensk hamn och å jwenskt var f ställas sörmånligare än utrustning och byggande af utländskt fartyg i swensk )amn och å swenskt warf, det will säga, itt alla förnödenheter, fom derför inför 08 utifrån för swenskt fartyg, äro be riare från tull och umgälder, men ut: — .e1 .i. 5