görelse om sammanträde till wapenösning nästpåföljande söndag efter slutad guds tjenst. — Klagomål öfwer ritsdogamanna: wal. Kenal. maj:t bar den 1! i denna månad fastställt tonungens befallnina8hafwandes i Westerbottens tin utslaa, hwarigenom anförda beswär öfwer vits: daasmanna wålet till antra stammaren för Skellefteå härad bliswit eaillate. — Clottiyenningar för rörarteof ref: tjur och reffåatar unter är 1865 uppe gid till vet betyrtiga beloppet aj 74,631 ver rmt. — Tödsstraffet. Enligt Opinion Nos tiorale har por tugisisla regerirgen ref för representationen framlagt sö:ssag, art dödeftraffet må upphäswas ach ersättas med straffarbcte. — Pödssall. Swensknorsfe vicefor: suln i London William Tottie har ester några få weckors sjutdom derstädes afsidit i Mändaas. — Någontirg sör annonsörer. Slall en tidningasannons göra något gaan, bör den införas 7 gånger, om man får tro ett fransst blad, fom på följande fatt be: skriswer, huruledes avertissementer låsas af publilen. Första gången averti femens tet stär i ett blad, stall det näppeligen blifwa sedt af on wanlig lasare. Andra cången fer han det, men laser det icke. Tredje gången läfser han det. Fjerde nåns gen fer ban efter, hwad te i annonserna utbjndna warorra töysta. Fem te gången talar ban med fin fin derom. Sjette gån gen blir srun willig att föpa det utdvjudna. Slutligen sjunde gången drager hun förs sorg om att waran blir töpt. — Penerds Krbeter? meddelar föl jande minne teckning öpwver af.idnue bilds huggaren Qwarnström: Snerige bar förlovat eu utmärlt fonjte när och on ädel menniska. Direttören ös wer ataden ien för ve fria tonsterna, ra: serforn för teckning C. G. Qwarnuswmöm afled i tisdags esterm. (ten 5) tt. 2. Han bade först samma dag på morgonen il. 8—9 länt nägot illamående, bes äenre i tilltapande andtäpra. Latare bles på Iörmios nragen cjsterstickad och widtog efter omständigheterra lämpliga åtgärcer, men ocesa lunde ej fsöretomma den sorgliga utgungen, fom lårer härledt fig han ruboning i hjertat innitirner. Carl Gustaf Qwarvström war född den 23 Mars 1810 — liisom marga, ja de fes:a bland te män, hwitia uppnått litte rafurens eller fonstens höjder — af fats tiga förältrar, fadern war lammae tjenare hes prinsessan Sofia Albertina. Recan wid twå års ålter förlorade barnet fin noder, och fadrens små wiHtor twungo konem att låta go sen mycket tioigt för ticna sitt bröd såsom typare på en iallare. RNedan då bleswo bans antog för ritning bemärlta; ban gaf prof på Lem genom att afvita nöfterra på sällaren. Sra:t berjare ban taga underwisning i målarcfovemicns p. incipskola; och petus när nermunt:an mid den tioen förffalfade honom en meceret med ite hogre samhallestallning, än den af wattmäftare wid stora sällstapet, hwillen sälde de tafter Qwarnström målae för I rdr styact. Fadren tog honom un bem till fig i en tarfiig bostad i ett bus 4 trappor upp mid Stad smedjegatan, der mången dag gossen litjom fadren, skulle lagt sig ntan mat, om ide en beskedlig hushåällerska i huset gifwit honom mat. En handlande derftär bes tog honom i fin bov när han mar 13 år oc försölte uppfostra honom till att blifwa hanolande, men gossens båg låg åt helt andra ämnen. Köpmannen, hwars namn wi tymärr ej äro i tillfölle att upp: gifwa, rådjörde fig med lärare wid atades mion, od) sedan de tillstyrtt att låta bor nom blifwa konstnär bereddes honom fritt vivre samt något understöd af prinsessan Sofia Aldertina medan hon lefde. Qwarnströms lärare bleswo Hasselgren och Weftin. — Ar 1829 erhöll han plats å projsafor Byströms atelier, fort efter att d nne mar återkommen från Jtalien, och har dörjade han att modellera. Hans första försöok, Amor, wann alademicns förs nämssta pris. År 1836 erhöll han ftivens dinm för resa till utlandet. Han tom till Rom, Fogelberg blef hans lärare, och denz ne frisjorde honom från det Westinska maneret. Hon tillbragte 6 år utomlanes och hemkommen hlef han ledamot af atlas demien för ve fria konsterna samt efter ett års förlopp v. profesfor derstädes. Aren 1850—52 tillbragte han i Jaris. Wid återtomsten derifrån bles han utnämnd till prosessor wid a ademien och 1853 till