igt k. m:ts förslag, för sertsättnina af ledannämnta arbetsföretag, för hwilka tatsbitrag redan blifwit bewiljate, men de till fulla beloppet anwisare, tillstyrtt inwisande för är 1868 af följanre be: opp, hemligen: till anlänanina af wäg rån Chrträsk, til Fretrita kyrka och witare till Njele i Westerbottens län 20,000 vd; till wäganlänguing från Rame sele sockers gräns genem Fjellsjö och Bo rume socknar till Tasjö tyrteby i Westernorrlants län 20,000 rer; till wid: onlängnina emellan Niele och Wilbelmina lyrtetyar i Westerbottenglän 15.000 rtr, samt till rensning of Bergfordsen i Umeå elf 2,000 rdr. Till unverföre jante af myruttitningar och wattenaftappningar inom Nerrbettens. Wetter: bettens, Westernorrlants, Jemt tanrs, Gefleboras och St. Kerparberas län samt Elftals, Fryterals, Jösse och Norrmarks pärader i Wermlants län, fom företrå: reswis asse att minska frostländiabeten, har fo m:t begärt 120,900 rer; men för retta äntamäl bar hemstillts om ans wisande af entast 60,00) rer, dock uns rer wilfor, att sårant unterstöd ide i någet fall får öfwersniga bälften af ren för arbetets utjörande, enligt sastställt plan, beräknate kosinad ech alltid mer sörbintelse för wererbörande lommuner, föreningar eller enskilte att ide allenast tilstmta hwad terutöfwer för arbetets fullberdande erferdras, utan eck att sör aft framtid bebörigen unterbålla be af: leppearafwar och andra för äntamglets winnantelutjörda arbeten, fom med statsbidragrblijwit narerstörda; egande k. u:t att i te fall, ter såtant anjes mara af behefwet påtallart, i nåter metaifwa, att någcu vel of anslanet må förstottowis till wederbörande utbetalus. De af statdutskottet i sammarbana med förslagen till näfttemmante års Hates reglerina, under de så:skilra bufivurtits larne tillstyrkta anflaasbetopp å säwål ertinarie fom extra stat, lära med unaee fär 3.150,000 rer understiaa de utaf tomt äskate anslagssummer. Frih. RNaab utwecklade i ctt längre före: drag i första kammaren den 16 dis sin förut tilllännagifna interrellation till nt: rikesminij j torn med afjcende Hå wår Polis tiffa ställning i förhållande till andra malter, hwarefter interpellationen frame ställdes i följande frågor: 1. Om såwäl den allmänna politista ställning i Europa, hwillen upptommit genom förlidet års wigtiga händetser, font wårt förbällande till wara maktiga gran: var alltjemt äro af den beskaffenhet, att de grundade förhoppningar, som h. m:t för twå månader sedan uttalade, att mi nemligen skulle, oberocnde af de twiltes frågor, fom bota att uppröra det öfriga Europa, fortjarande få utnjuta fredens wälsigneljer, ännu ega samma giltighet, som i det ögonblick de uttalades. 2. Om det intima förhallande, fom uns der senare åren omissslänneligen uppstutt mellan werldens twenne storsta matter, Russland och Amerita, möjligen fon fom ma att utöfwa något inflytande på den tryaghet, fom den s. t. Iovemberstraitas ten ansetts bereda oss? 3 Om h. exc. utrises statsministern tillafwentyrs bar för ajsigt att, sajom ar 1863, lemna remesentationen del af jäs dana dislomatiska skriftwexttingar, fom egna fig att gifwa densamma en ledning för sitt omdöme om wår werkliga ftåliz ning till främmande malter 7 På denna frih. Raabs interpellation har utritesministern intommit med sölianve swar: ingen direkt misfämja förefinnes med fremmande matter, men ven allmän: