honom då 1000 rdrsa arrende för prefts gården. — Decrropeiska regenternas inkomster. En fransk nationalekonom lemnar följande öjwer? sigt af de särskilda erropeista staternas och deras regenters inkomster, beräknade i jranes: Regentens OStatåz — Pros inkomster. inkomsterne. cent. Ryssland 42,500,000 1,200,000,000 3,5. Turkiet 33,500,000 310,000,000 10,5 5. Frankrike 26,000,000 2,000,000,000 133. Csterrike 20,000,000 760,000,000 2,7. Jtalien 12,000,000 510,000,000 2,3. Storbritannien 11, 150,000 1,800,000, 000 O, 6. Preussen 9,6:34,000 500,000,000 I,9. Spanien 9,000,000 620,000,000 1,5. Baiern 6,250,000 95,000,000 6,6. Portugal 3,750,000 75,000,000 5,0. Belgien 3,000,000 150,000,000 2,0. Nederländerna 2,500,000 110,000,000 2,3. Sachsen 2,000,000 60,000,000 3,3. Swerge o. Norge 1,900,000 40,000,000 4, 7. Grekland 1,300,000 22,000,000 5,9. Danmark 1,200,000 45,000,000 2, 7. Hannover 1, 100,000 70,0.0,000 1,6. Wilrtemberg 1,100,000 35,000,000 3,1. Xorkostaten 1,000,000 30,000,000 3,3. Summa 189,484 000 8,432,000,000 — eller i medeltal 2,3 procent. Regenternas inkomster utgå dels under form af civillista, dels under en annan inkomsttitel. Jems te sultan har konungen af Baiern den högsta pro cent af samtliga statsinkomsterna och drottningen af England den minsta. — Norrköpings Tidningars? Stodholmskorrespondent skrifwer bl. a.: Det berättas fortfarande med anspråt på tros wärdighet, att en indragning af hela Kommerskollegium påtänkes af regeringen, od) att i dess ställe en afdelning af tullstyrelsen skulle tomma att få befattning med konsulatangelägenheter. Dröjds målet med tillsättningen af prefivent i nämnda kollegium är dermed förklaradt. — Om Bismard skrifwer en forrec spondent: Ministerpresidenten har ändte ligen låtit förmå fig att under några weckor söka hwila på landet. Under hans wistelse här stegrades hans nere vösa retlighet med hwarje dag. Man fruktade, att den lidande höftnerven skulle kunna reagera på hjernan samt att, ifall ministern ide underkastade fig den ftrännFaste regime, de swåraste följder kunde inträffa. Huru föga den sjuke lyssnar till läkarens råd, wisade han isynnerhet under intågefesten, då han ej blott till häst åtföljde konungens generalstab, utan äfwen på aftonen d. 21 sistl. Sept. i Hällregn beskådade illuminatienen. Klädd i en gammal paletå och, såsom wanligt, bärande en sliten hatt, blandade fig mir misterpresidenten i folthopen. Då han återkom från Wilhelmsstrasse, måste han utanför sitt hotell tränga sig igenom täta menniskomassor, hwilka under ögonblickets hänförelse och med tanken på den preug8s siska utrife8-politifen8 framgångar ros pade det ena: Vivat Bismard! efter det andra. Den fålunda firade ansattes af fin gamla humor och ropade med alla krafter: Bivat Bismard!, hwilket han sedermera sjelf berättade för några personer såsom ett luftigt infall. — Ettersläng af nordamerikansska kriget. Ett fartyg stötte den 16 sistl. Augusti mid inlöpandet i Charlestons hamn på en tor