bollars. — Nutt förstörelsemedel. En lemist i Wien wid namn Leinelbroeck lär hafwa uppfunnit ett säätt att i små glaslapslar lägga eleltrista gnistor, hwilla äro tillväcligt starla för att döda en menniska. Detta nya förstörelsemedel exploderar mid den minsta stöt eller tryckning och är omgift: wet af en lonisk stälhylsa för att tunna intränga i köttet. De försök, fom anställts med oxar och hästar hafwa fulllomligt lyckats; djuren salla som om de träffats of blixten. Åjwen af alla dem, som träfsats bett lätt, har ide on enda blift vit wid lif. Om man betänler att dessa kapslar icke äro större än hagel n:o 4 och att en bössladdning innehåller fer sådana små fu lor, få tunde man med ett batladdninggewär afskjuta 75 dödande skott på en mi nut. Ned en sådan sull om ighet i frige materielen ssall trig snart nog blifwa en omöjlighet. — Det närmaste resnultatet of lampen inom Tyskland synes bli stora och oms fattande omorganiseringar af de olika läns dernas armeer. Enligt ett telegram har lejsar Napoleon fjelf gifwit bekräftelse häråt, i det han genom fin invifesaminifter Lavalette öppet förklarat, att af det nyss slutade kriget har den lärdom framgätt, att Frankrite (till sfyddande af sina grän: fer) nödwändigt m åsta fullfomna sin mir litära organisation. Denna pligt, fom ej kan innebära en hotele mot nagon, bör nationen uppfylla; endast derigenom blir freden waraktig. Österrike kommer äfwen att omorganisera sitt militärförswar, för att fördubbla dess krafter och styrka. TJimes förordar det schweittiska fölswarssystemets införande öfwerallt, med den wigtiga förändring, fom man nu äfwen tyckes wilja införa i sjelfwa Schweitz, att den stora massan af den nationala milt) sen (hwarje wapenför man från 20 till. 40 år) lemnar en första kategori af retryter för en regelbunden avme, hwilta enrolleras efter friwillighet under freds tid, samt en andra och tredje kategori, för att begagnas fom reserv och landtwärn eller landtstorm, hwilka kategorier funna i händelse af krig med twang utskrifwas. Bewäpnandet af en hel nation efter schweitziskt mönster är ej mycket kostsamt och skulle icke heller wara synnerligen tungt äfwen i länder, der bättre militärskolor för officerare behöfwas oc hwarest en hör are grad af exercis och disciplin fan ans ses önsklig. Den första kategorien för re! gelbundna armeen, ämnad för tjenstgöring i fredstid, kunde, alldenstund den borde fyllas genom alldeles fri enrollering, Hål las inom moderata gränser och borde, emedan den år afsedd att wara kärnan för en större styrka, bringas till möjligast högsta grad af öfning och disciplin, utan att för mycket tynga på de offentliga finans serna, få att den stora fordran på budgeten endast skulle göras och tmwångsblod-) skatten blott utkräfwas, då det mid en krigsförklaring kunde bli nödwändigt att inkalla andra eller tredje kategorierna och möta statens kraf med alla def Hjelpfällor. Det i Prenssen nu förherrskande sr stemet, enligt hwillet, säges det, franska regeringen till en del tänker ombilda sitt eget förswar, är ej särdeles långt skildt från den plan wi wågat förorda. Endast genom att antaga detta förslag skulle de kontinentala staterna funna borttaga fonskriptionen, utan då det gäller öppet krig, och minffa fina omfostnader för en alltför stor militär-inftitution i fredstid. Såfom läsaren finner, går Times förflag i det närmaste ut på det förslag, fom mid sista ritsdagen inkom från swenska regeringen. Den regelbundua armeen skulle bildas af den på friwillig grund upprättade indelta armeen, jemte en första fate-! gori af milisen (bewäringen). En andra kategori af denna skulle bilda reserv och slutligen wore den tredje landtstorm med de frivilliga slarostyttelårerna till tärna. Sjöfartsunderrättelser. I AA ——