—— n— —ö0—— — — Huru långt har det kommit med processen? frågade Schvarz ifrigt. — Stämningen har blifvit kommunicerad min brorsson, och processen är alltså börjad. Advokaten, till hvilken jag yttrat den förmodan, att min broder möjligtvis antecknat det kapital, hvilket jag utkräfver, i sin hemliga hufvudbok, anser att allting beror på hvad som i detta afseende kan finnas antecknadt i nämnde hufvudbok. Att man vägrat framlägga denna bok, har jag redan sagt dig. Hugo, har du verkligen inskrifvit den ifrågavarande anteckningen på sista sidan? — Ja, det har jag gjort, så sannt jag lefver! försäkrade kontoristen. — Men, om man nu upptäcker, att det icke är min broders handstil? — Omöjligt! Den sjuke, af förfärliga plågor marterade mannen har skrifvit med darrande hand. Var således icke bekymrad derför, älskade Selma; ingen handstilsuttydare skall kunna taga reda på stilens sanna karakter. (Forts.)