att afhugga och skära grönfodret till hac: kelse, hwar mid det torra fodret, iom skall blandas der med, fan skäras i förråd wid tillfälle, och sedan fan hustrun eller kanste barnen blanda och fordra. På detta sätt kan man hålla flera kor och samla mer än dubbelt så mycken gödsel. När man håller det största möjliga antal kor och begagnar torrt foder om sommaren, kan man ej wänta att få halm öfwer till att strö med, men detta fan heller ide wara nödwändigt. Man fon nemligen godt och wäl str med jord, framför allt uns der sommaren, och denna fan man hemta från något onyttigt dike eller från gropar. Jorden hemköres under den lägligaste tiden och upplägges utanför stalldörren, för att stärse wara till hands. Jord, begagnad till ströning, gifwer en god gödsel, helst om den får ligga några dagar i stallet. En dagswerkare bör ock kunna bereda en del kompostgödsel. Han gräfwer för detta ändamål en grop i marten, helst i lerjord, uti hwilken han fyller gödselwatten, urin m. m., och in: förer deri halm, jord, aska, sopor, latrin o. s. w. Sedan denna massa legat omkring 14 dagar och kommit i jäsning, rensar man gropen och lägger innehållet på gödselhögen, hwarefter man åter fort sätter på samma sätt på ny räkning. En sådan kompost är kraftigare än den bästa stallgödsel, om än Hälften af fom posten warit jord. Ett annat medel till att föröka infomsten oh att på samma gång aura gör: selhögen större, är att för sommaren hålla flera swin. Denna inkomst upp: skattas ej tillräckligt af de mindre hems mansegarne. En dagswerkare köpte under wåren 3 smågrisar; under de första 3 eller 4 weckorna fingo dessa någon kärna, men derefter föddes de uteslutande af grönt, ända intill några weckor förr än de skulle slagtas, då de fingo ett par tunnor korn. De wägde då fullkomligt 7 lispund stycket. I början af fommas ren blefwo de fodrade med brännässlor och klöfwer, fom skars till hackelse och koktes: derefter skars, bland nässlor och annat grönt, äfwen wickerhafre. Den skurna hackelsen koktes med mycket mat: ten. Denna soppa drucko grisarne lika gerna som söt mjölk. Ankor och höns fodrades likaledes med grönt, som skars mycket fint och kokades; men deri blanz dades något mjöl. Om man på samma sätt mille blanda det gröna till swinen med något mjöl eller fli, skulle natur ligtwis detta gifwa sin tillökning i kraft. Att man emellertid utan mjölk och utan kärna kan icke allenast uppföda, utan också göda swin på detta sätt med grönt, är alldeles wisst. Det är wäl förenadt med en del beswär, men det kan göras wid tillfälle och kan medhinnas af en dagswerkare, äfwen om han går på ar: bete de flesta dagar i weckan. Att nems ligen hugga något grönt och ffära det till hackelse, fan ej taga lång tid, och när man lagt eld och wed under fitteln, kokar det utan widare omständigheter. Derest jordbrukarne rätt allwarligt wille aripa an med swinskötsel på ett sådant säätt, stulle det blifwa till betydlig inkomst för dem och på samma gång wara till gagn för hela landet. (N. T.)