jen mindre omsorgsfull bebandling, blott kan räkna på hälften af denna skörd. Som lön för denna bättre bes I handling har man följaktligen 5 tune nor råg, hwilka, efter 12 ror för tunnan, gifwa 60 rdr. En dagswerkare får arbeta många dagar för att förtjena dessa penningar hos andra: med en dagg lön af 75 öre får han slita oc släpa i 80 dagar för att förtjena en sådan summa! Och huru mycket tan han ide förbättra fin egen lilla jordlott på 80 dagar? Hwad som först och främst skall funna hjelpa dagswerkarne till en förökad inkomst af deras små jordlotter år helt wisst en större kreatursuppsättning. Månaa dagswerkare finnas, fom hafwa 5—6 tunnland rätt god jord och ändå icke hålla mera än en ko och ett par fär, och det oaktadt fodra de dessa icke fyns nerligen kraftigt. Derest ve införde en ordentlig stallfodring, mid hwilken hustru och barn belägligt lunde hjelpa till, få skulle belt wisst på medelgod jord funna hållas 1 fo och 2 får på hwart tredje I tunnland. 3 få fall bör om efterhösten råg och klöfwer sås på ett passande stycke jord. Rågen får då huggas, få snart den fått sin tillbörliga ftorlek. Den bör ide begagnas ensam till fodring, utan släras med torrt foder till hackelfe; och så snart rågen blifwit så pass wuxen att den kan begagnas, börjar ock klöfwern wäxa till, få att den till samma ändar mål fon brukas. Dessutom bör ock ett stycke jord, t. er. trädan, besås med mic kerhafre. Sker denna fård i rättan tid, bör ven funna begagnas få fnart rågen förbrukas; men skulle ide detta wara fallet, få fan ju något af den tidiga flöfwern wara tjenligt under denna mellantid. 3 stället för att få klöfwer i rågen kan man också, så snart rågen afhugaits, plöja jorden och beså den med miderhafre eller spergel, eller till och med raps, af hwilket allt man fan erhålla ett godt foder för efterhösten. Har man torrt foder, är bet bäst att skära någon halm och blanda den samman med ten gröna wickerhafren, isynnerhet under ten första början, då forna ej gerna tåla det fafs tiga gröna fodret utan tillsats. Den vagåwerfare, fom har barn i ten åldern att de funna börja hjelpa till, fan med stor fördel odla rotfrukter, t. ex. hwitbetor, morötter och kokål. Bladen af turnipsen och hwitbetorna kunna wara lämpliga till foder på efterhösten, när aräset börjar blifwa knappt. Kokålen kräfwer en wäl behandlad jord, om den skall trifwas, och den förtjenar helt wisst en långt större uppmärksamhet än man hittills wisat den, samt är i all fynnerse bet förträfflig åt fåren under wintern. Den har oc det företräde framför rote frukterna, att den fan stå ute om mine tern och skäras efterhand som den skall begagnas. En daaswerkare fan lätt komma ut med beswäret wid stallfodring under foms maren, ja äfwen om han går på arbete, fan han få tid nog morgon och afton — Hurn lånot har dot kammit mod