Norrländska Korrespondenten – 13 juli 1866, sida 3

från Glatz öfwer Neinertz och Nachod till Josephstadt. Kronprinsen sjelf följde den sednare afdelningen och stötte den 26 på österrifiska förtroppen, fom tillbataflogs, samt den 27 på Nammings tår, 28 ba taljoner, fom i berjan tillbataträngde honom, hwiltet i Wien framfallade fegerbulletiner, men sedan i fin tur måfte wika. Följande dagen förnyade Ssterritarne ftriden, förftärtte af 10:de fåren under ertes hertig Leopold och en tavalleri-divifion under prinsen af Wasa, men blefwo åter slagna. De förlorade de båda dagarne här 5,000 fångar. Den andra afdelnins gen af kronprinsens arme, bestaende af Bonins får oc gardet, ftötte den 28 mel lan Eipel och Trautenau på Gablenz, fom mot dem förlorade 3,000 fångar och måns ga kanoner. Samma dag flog Bittenfeld och Fredrik Karl, fom äfwen genom olika pass inryckt, wid Miindjengräg en tredje af esterrikare och Sachsare beftående får. Från Turnan norr om Muinchengrätz förer en 8 mil lång jernbana till Josephstadt och wid midten deraf, en mil sydligt ligger staden Gitschin, eller Gitschau, mot hwillen det nästa preussiska ansallet rittades. Denna togs efter ett blodigt slagtande och med ofantliga förluster en af de följande dagarne, jannolitt den 1 Suli af Steinmetz med 5:te ars metären fran tronprinsens arme och den 3:dje eller den orandenburgska från Fre drit Karis, hwilla båda härstädes förenade sig. Härefter levererades fufmuddradbningen wid Sadova den 3 Juli, der öfters vitiffa avmecn blef fulltomligt tillintetgjord. Hela Böhmens besittning utom Prag, fom man lan blotera, har häraf blifvit en följd, ty Josephstadts fästning war för swag för att motsta Krupps gjutstalstanoner, med hwitta Preusjarne äro wäl försedda, och Königgrätz skall för ett par är sedan hafwa dlifwit raseradt. Utom de olita uppgifterna om slaget wid Stalig den 27, af hwilta den preusjifta uppe gifwer den ömsesidiga sinrtan till 22 ba taljoner a deras sida och 28 a den motfatta, och den österritista att de (Ofterri tarne) der haft att täampa emot en tre dubbel öfwermalt. Widare är det förs underligt, att i rapporterna från Wien om dessa strider blott talas om fyra af de 7 armetårer, fom höra till Benedeko avind (då detta nedskrefs tände wi inga detaljer om Sadovaflaget). Detta fan cj annorlunda förtlaras, än att de andra tre warit opålitliga. Enligt Times kforrespondent uti den österrikista hären har Benedek uti en af fina manga protlamas tioner funnit nödwändigt, att inskärpa uti soldaternas sinnen, att de ej hafwa med volitiken att göra, samt att marna dem för allt prat om olilhet uti trosbetännelse, börd och nationalitet. 7Wi dilda, heter det i denna proklamation, en enda avmt med ett enda syftemal, nemligen att göra oss förtjenta af wart gemensamma säådernesland och wärdiga wår tejsares tillit och kärlel. Att Ungrarne äro mifnöjda, är lätt begripligt, ty deras landtdag är upplöft, utan att hafwa kommit till enighet med tejsaren. ÄÅswen om wi j wilja tro telegrammet till Avenir National i Paris om en resning i Ungern, ivo wi dock böjda, att tro en annan uppe vift, enligt hwilten Ungrarne i ClamSallas får hafwa gjort myteri, ty denna tår är en af dem, fom före hufmuddrabo