Norrländska Korrespondenten – 10 juli 1866, sida 2

Förbundstrupperna hade äfwen bör: jat röra på fig. Bäjrarne hafwa fram: trängt til Sachfen-Meiningen, och Alerander af Hessen till Bingen; men här: ifrån hafwa Preussarne kastat honom tillbaka till Giesjen. Baden, som blott ogerna uppträdt emot Preussen, antages nu efter tenna stats seger skola draga jig, tillbaka igen. Äfwen mellan Preussen och Österrike skola underhandlingar hafwa öppnats. Jältmarskaltlöjtnant Gablentz har warit sänd af Benecek till kung Wilhelm, för att begära wapenstillestånd, men fått vet swar, att sådant ej kunde bewiljas, förr: än Otsterrite framställde antagliga frerdpreliminärer. Preussens fordringar upp: gifwas gå ut på erhållandet af Sledvig och Holstein för egen rätning, det milt täriska och viplomatiffa öfwerwäldet öfwer norra Tyskland samt antagandet af dess reformförslag, hwarigenom detta lands öfriga sjelfständiga stater skulle nedsjunka till blotta vasaller at Preussen. Kejsar Napoleon säges äfwen hafwa föreslagit något dylitt, samt att Preussen dessutom stulle förstoras med österritiska ESchle: sien och delar af Hannover, hwaremot Österrite skulle få ersättning i södra Tyskland och Hohenzollern tillfalla Wir temberg. Wid Sadova börjades kampen mot Österritarne af prins Frecrit Karls ar: me, hwilten höll på att tuka unter för öfwermakten, då tronprinsen fom honom till undsättning. Österritarne fingo af vet högre befälet ej mindre än 5 genes raler, nemligen 3 ertehertigar och fält: marskalklöjtnanterna Thun och Festitics fårade och 2, Windisch-Grätz och Lid: tenstein fångna. Striren räckte tolf timmar, och äfwen Preussarne hade enligt tonungens ord smärtsamma förluster att betlaga, bland dem en general, Hiller, som stupade. Alla ve fänana Italies narne hemsändas af Preussarne öfwer Paris. Rysta kejjaren, fom rock förut lyfön: skat tonung Wilhelm till de första fe: grarne, säges nu hafwa förtlarat sig stola deltaga i kriget, om Österrite skulle blifwa allveleg tillintetgjordt eller er: hålla ersättning i Turkiet, eller Frank rife hjelper Stalien, eller Preussen ut: widgas norrut. Benedek skall hafwa låtit ställa för krigsrätt fin egen stabschef gencral Her nikstein, en jude och fältmarffalflöjtnans ten Clam-Gallag, första kårens befäl: hafware, för af vem begångna felsteg. Ctam-Gallag är, ehuru en skicklig officer, i afseende på nederlag en af Curopas mest meriterade aeneraler, ty före de sista nederlagen i Böhmen hade han redan förut från 1859 att uppwisa ne: derlagen wid, Montebello, Magenta och Solferino. Österrites utrites-minister Mensdcorf har begifwit sia till armcen, tydligen för att på ort och ställe höra fia före, huruwida ett frersslut är nöd: wändigt. England. Den nya minifteren är bildad. Lord