Norrländska Korrespondenten – 13 mars 1866, sida 3

Om skarpskyttarnes söndagscxercis förekommo i en längre, till Deerikes Allehanda nyligen insänd och i tidningen införd artikel 7om starpslyttefrågan i Stora Miellöja, wissa åftadningssätt, jom ställa skarpskyttarnes öfningar pa söndag i strid med bade gudomlig oc) mensllig lag. Den, som är övertygad, atv hwarken den ena eller andra lagen af sadana öfningar förnärmas, bör derför uttala denna öfweriygelse oc) gifwa skäl derför. Af sålunda uppfattad pligt wilja wi nu korteligen till bemötande upptaga, hwad den Ärade insändaren hufwudsakligen ans förde, och sktola derwid söka att fatta of något fortare och att fe saken ur samma fynpunkt, som han behagat wälja. Främst heter det, att ssarpstsytteöfsningar på föndag uppenbarligen strida mot Guds lag. Kär gon annan lag ön det Wiofaiffa fabbatsbudet fan här ide wara i fråga. Det bör derför först be märkas, att, i en teokrati, hwarie lagbud, följe aktligen äfven sabbatsbudet, mafte sramträda i form af ett Guds bud. Widare bör uppmärkjaome het egnas deråt, att innehållet af detta Hud, fom hänsörer sig till sjunde dagen i medan, ice till den första, uti Mofe 2:a bot sramställes i olika ordalag. På ett sålle heter det: 7 fer dagar stolen J arbetas men den sjunde dagen stolen I hålla helig, Herrans hwilas sabbat. Den, som nagot arbete gör på honom, han slall dö.7 Hade budet blifvit efter desja ord tillämpadt hade wäl ingen menniska, för hwilken det gällde undgått att blifwa offer för def stränghet. På ett annat ställe heter det: ESexr dagar ffall du arbeta; På siunde dagen skall du Hålla upp både med plör jande och förande. Här tyder budet blott på ett afhallande från de under wectans öfriga dagar wanliga göromål. Pa ett tredje ställe heter det: J sex dagar fall du göra dit arbetes men den sinnde dagen skall du stona, på det din oxe och åsne måge hwila fig och din tjenarinnas jon och fremlingen wederqweda fig. Denna iypdelje ins nesattar förbud att halla annan till arbete, men ide art frim illigt sysselsätta fig sjelj. Ytterligare fär ej förbises, att åristus ide underkastade fig aa2mmmnmmnnn