Norrländska Korrespondenten – 16 februari 1866, sida 3

Korrespondens. Stockholm den 9 Febr. 1866. Den franska trattaten är nu antagen. Af borgareståndet med 51 röster mot 8 och af bondeståndet med 73 röster mot 27; begge stånden antogo densamma med uteslutande af det af bewillningsutskottet bifogade misstroendevotum. Presteständet biföll utskottets betänkande med 28 röster emot 27 (som wille att ståändet enralt skulle besluta för den tid fom ståndet euligt grundlagen eger rättighet att falt: ställa bewillningen). Hos ridderskapet och adeln bifölls traktaten utan utskottets tlander med 237 röster mot 166. Frrihandlarne beledsaga notisen om trattatens antagande i borgareoch bonz destången med följande utgjutelse: det är gansta möjligt, att dessa vota från industriens malsmän i borgareftändet och jordbrutets representanter i bondeståndet ide få fig tillmätta någon betydelse af traktatens motständare; men nog skall det numera te sig ganska eget att höra de djupsinniga statsetonomerna i preftfaftaner utbreda sig öfwer den ruin, hwarmed denna af borgare och bönder godkända traktat hotar jordbruk och flöjder. Det tyckes fom frihandlarne glömt att jult detta borgareftänds fleste ledamöter ide representera industrien eller rättare jaget äro industriidkare, ty största delen äro embetsmän, och om man såsom i dagligt tal skulle skilja mellan handlande och induftriiokare få tror jag att industriidkarne, hwaraf majoriteten stulle bestå, skola wara lätt räknade. Ware detta sagdt utan att klandra ståndets be slut (som jag förutspådt skulle blifwa bifall), det wisar emellertid huru litet en del tänker på sina premissers hållbarhet. Af den diskussion som förts inom de