Norrländska Korrespondenten – 9 augusti 1865, sida 3

stämHma med framställning om ändrade reglementariska föreskrifter, i afseenge på brandwäsendet inom de till bolaget hör rande kommuner. De nu befintliga för reskrifterna finner man lätt wara nästan utan widare wärde. Tre sprutor, men ingenting witare (icke ens watten) hwad will man uträtta dermed? Man kan icke finna det wara annat än oriktigt att, då en och annan af dessa kommuner anstränger sig till det yttersta, för att bringa sitt brandwäsende till största möjliga fullkomlighet, öfmerlems na fig de flesta åt eu total betymmerglöshet i detta afseende. Wi föreställa oss ej, att det sednare fan hafwa fin förtlaring uti det lugna medwetande, att, om eldsolycka inträffar, man får full betalning för hwad man förlorar. Brist på intresse för infiater i eldflädninggwäsendet torde åtminstone i flesta fall wara den rätta förklaringsgrunden. Men hwilken skall wäcka detta intresse, hwilten bör wara mån om, att sprida dessa insigter om ej brandstodsbolaget sjelf? Hwilken borde bättre än bolagets direk tion fänna behofwet af att någonting göre8, för att i detta affeende fomma till ett bättre? En fommun, fom förtjenar allt beröm för sitt brandwäsende, har wid ett par bolagsstämmor vigilerat för nedsättning uti fina afgifter på grund af rå tilltänkt, nu troligen utförd wattenledning. Förs sta gången lyckades det ej att få motionen härom hwilande, hwilket deremot wisst aick igenom wid den sednare stämman. Då wattenledningen endast i egenskap af en förbättrad brandmateriel (matten framskaffningsmedel) fan intressera bos laget få blefwe genom motionens antar gande den första grunden lagd till en aradation af kommunerna i förhållande till beskaffenheten af deras eltflidninggmateriel. Nästa steg i denna riktning borde följdriktigt blifwa inrättandet af mellangrader mellan kommuner med fullz komligt utbildadt brandwäsende och får dana med fullkomligt outbildadt dito. En sådan gradation blefwe likwäl swår att genomföra, ty indelningågruns den blefwe allt för wirlyftig. Det blefwe ej blott den naturliga eller med konst beredda tillgången på watten samt brands redskapens, brandkårens qvantitativa oms fattning, fom bär skulle blifwa beftämmande, utan afseende måste äfwen fästas wid den af byggnadssättet m. m. beros ende större eller mindre risken för eldfara. Bättre wore då, att bolaget uppställde wissa fordringar i affeende på eldfläd:ningswäsendets beskaffenhet inom de toms muner, fom wilja wara delaktiga i bos laget. Detta minimum, som skulle ställas betydligt högre än det nu reglementerade, om gränsar nära till noll, skulle gruna fig på få sakkunnig utredning, fom an erhållas. Hwad en eller annan ommun funne skäl att göra derutöfwer, kulle lända den till heder, men ej till siedsatta premier. Städerna utwidgas i allmänhet för warje år, och risken wäxer sålunda öf