Amerika. Statssetreteraren Seward är numera återställd oc) har börjat utöfwa fina officiella funktioner. —— Telrgrafrapporter. Hamburg den 9 Juni. Paris den 9 Juni. Kejsaren har bes wiljat prins Napolcons dubbla afffed8ansökan. Hamburg den 10 Juni. i Presidenten Johnson har den 30 Maj! utfärdat amnesti för rebellerna. Undan; tagne från densamma äro de högste embetsmännen och officerare af högre rana än öfwerstegrad. Rebellgeneralen Kirby Smith och trupperna på andra sidan Mississippi hafwa kapitulerat. J franska lagstiftande fåren har Jules! Favre skarpt klandrat expeitidonen till, Mexiko och uttalat sin farhåga för en deraf härflytande konflikt med Nord: ! amerika. Hamburg den 11 Juni. ö J Mobile i de konfedererade staterna har en förfärlig krutexplosion egt rum, hwilken förstört 8 hela qwarter och 8,000 balar bomull. På gatorna blefwo 300 menniskor dödade och under ruinerna af de många stora husen lärer man finna en oerhörd mängd omkomna. Skadan uppskattas till 7 millioner dollars Paris den 10 Juni. Kejsaren hitkom kl. half sex eftermiddagen. Kejsarinnan och den kejserl. prinsen mötte wid Jons taineblean. Hufwudstadens befolkning war i liflig rörelse wid kejsarens ankomst och många hus woro dekorerade. Berlin. Storhertigen af Oldenburg har mot en penningsumma afträdt sina anspråk på hertigdömena af Preussen. Hamburg den 13 Juni. Newyork den 3 Juni. En stor erpe dition är afgången till Texas. Davis är förd till Washington. Sherman har härifrån aflåtit ett af sked till armen, hwari han warnar fol: daterna för deltagande i äfmentyrarer: peditioner. Paris. Det förljudes att den påfliga styrelsen underhandlar med Vegezzi om Roms besättande af en italiensk kår när fransmännen aftäga. La France berättar att fem linieskepp och fem transportskepp utrustas i Brest för att från Algier återhemta 30,000 man. Hamburg den 14 Juni. Paris. Underrättelserna från Mexiko äro af oroande beskaffenhet. J de franska krigshumnarne utrustas en mängd transportfartyg för att öfwer: föra stora truppmassor från Algier till Mexiko. Berlin. En liflig debatt har egt rum i kammaren, derwid majoritetens talare skarpt tadlat regeringens annerion8fträf: wanden, fom de påstodo hade skadat Preussens sak hos hertiadömenag befolk: ning. De fade fig anse Preussens fors dringar rättmätiga, men ingenting borde genomdrifwas utan befolkningens fame tycke. Bismarck förklarade, att regerins — — —äakU— — — — LL — —— —