Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1865, sida 2

i båtarna, rusat upp i kappen och med twå laddade pistoler hotat att skjuta dem om de wågade nalkas, m. fl. ofannolika uppgifter. Då i förliden Jannari en engelsk brigg här inlastade hafre befann fig den drunknade kaptenens broder få fom styrman ombord på denna brigg. Denne man gaf ett fällfynt bewis på broderskärlek, då han med kapt. C. Rehnström i Uddewalla öfwerenskom att betala 500 rdr om Rehnström med fin dykapparat kunde upptaga brodrens lik. Rehnström begaf sig i anledning häraf till Lysekil med fin djerfwe dykare, Samuel Hansson, hwilken nedgick på 11 famnars djup och påträffade i kappen liket, stågende på hufwudet. Oaktadt den hemska omfamningen förde dykaren den döde i sina armar uppför trapporna på däck, der han signalerade till upphissning. Wid uppkomsten befanns den döde wara oskadad i halsen, klädd i underkläder och barfotad, hwilket kapten Rehnström ans såg ådagalägga att han wid fartygets sjunkning sprungit ur kojen för att rädda sig. Pistoler eftersöktes af dykaren, men funnos icke. Öfwer ögonen på den döde syntes ett swårt sår, liksom efter ett slag. Den aflidnes broder hade åtskilliga gissningar rörande tillkomsten af detta sår, men med wisshet kan naturligtwis ingenting sägas. — Från Stora Åby skrifwes till Öftgöta Correspondenten: Hwad som för närwarande mest sysselsätter sinnena här är det hemska mord, som i somras begicks å pigan Mathilda Eriksdotter och hmwarom ransakning pågår. Dä ingen tidning fullständigt berättat om detsamma, will jag i korthet göra det. Mathilda, ung och ganska wacker, hade kommit på för: troligare fot med drängen Gustaf Meag: nus Carlsson, och följden deraf blef att bon skänkte lifwet åt ett barn. För det: tas underhåll wille Carlsson ide lemna Mathilda något understöd, utan drog fig med ens ifrån henne; och han lärer äfwen hafwa yttrat fin tanke wara att på hwad sätt fom helst göra fig henne qwitt. Den 18 sistlidne Juni hade Carlsson warit hemma hos Mathilda, derwid nå: gon ordwexling emellan honom och bhens nes föräldrar uppstått. Han hade mir fitt aflägsnande sagt, att om Mathilda påföljande dag komme till honom, ffulle hon få pengar. Den 19 på morgonen begaf fig Mathilda i wäg; men återkom aldrig. Hon återfanns efter 8 dygns sökande wid foten af ett berg, död och på det rysligaste söndersargad. Miftans karne föllo genast på Carlsson. Denne hade under tiden begifwit fig till Malm slätten, för undergående af andra årets wapenöfning, och greps der. Han nekade fräckt, till brottet, men kunde icke alls redogöra för sin wistelse eller fina hands lingar den 19. Han har antagligen warit Mathilda till mötes i ffogen, mördat henne der och sedan släpat den döda frop: pen upp på ett berg, utför hwilket han låtit den rulla. Minst 100 wittnen äre afhörda. Ett wittne har intygat, att samma dag som mordet begicks, hade