Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1865, sida 4

Ej bråk och möda jag kan tåla; Men någon gång, från verlden skild, Jag redan öfvat mig att måla En stark och skön Apollo bild. Så nyss jag stundom fantisera, Tilldess att bilden färdig är Och i konturerna jag lär Det skönas former alt studera. Ack mamma, nu jag längtar redan Att gifta mig och blifva fru. Mig vanan lärt det längesedan Och nöden fordrar det rättnu. Jag känner verldens bruk och seder. För verlden är ock jag bekant — Såg mamma, är det icke sant: Uppfostran har jag fått med hedern,