Norrländska Korrespondenten – 1 februari 1865, sida 2

extra ordinarie notarien Johan Fredrik Berlin att nämnde ting i laga ordning förrätta och afsluta samt under tinget jemwäl de derwid förekommande egodelningsmål handlägga. — Fångwårdsstyrelsen har under den 16 sistl. Januari månad utfärdat fonstitutorial å direktörstjensten wid länscellfängelset i Hernösand för tienftförrättande direktören Nils Edman och å preditantsbefattningen wid samma sän. gelse för tjenstförrättande fångpreditanten Kart Zohan Erwall. Uppbördsterminer i Medelpad. Febr. 27 med Sjustorps socken i Cosäler; — 28 — Hässjöz och Tynderö socknar å Däsets skjutsstation; Mars 2 med Timrå och Ahlnö dito å Ljusta tingställe; — 3 — Sjjöns socken å tito; — 6 — Borgsjö och Hafwerö socknar å Westanå gäftgifwaregård; — 7 cch 8 med Torps socken i Wi: land; — 9 med Stöde socken å Nedansjö gästgifwaregård; — 10 — Tuna och Attmars socknar å Wattjoms gästgifwareg. — 1 — Lidens och Holms focknar å Häre tingsställe, — 15 — 3ndals socken å dito; — 16 — Eelångers och Sättna fod: nar å Koflands gäftgifz waregård. — 20 från tl. 9 f. m. med Njurunda socken å tingshuset i socken. — Med afjcende å bränwinsbrännins gen i Norrbotten gör en af Vuleå-tidninz garne den beräkning, att mid länets 2:ne brännerier under sistförflutne bränningstermin tillwertats 14,286 kannor bränwin, hwartill atgatt 136 34 tunnor forn, 42 11 tunnor råg samt 2390 tunnor potatis. Då nu ett mindre hushåll fan under mwinz tern underhållas med 3 tunnor såd eller 24 tunnor potatis, synes deraf, att bränwinsbränningen endast wid ofwannämnde brännerier undandragit icke mindre än 159 smärre hushåll nödiga födoämnen för wintren och det under en tid, då fpans malstillgången i orten redan förut nap: past unde fylla behofwet. Att de förut nog höga svanmålspriserna derstädes deriz genom blifwit än mer stegrade är naturligt, hwillet under förhandenwarande bes tommersamma venningeförhallanden i fin mån bidrager till det ondas förwärrande. Slutligen anmnärler nämnde tidning med rätta, att Norrbottens län, fom få ofta hemföfes af mifmärt oc) behöfwer anlita få wäl staten som den enskilda mwälgörenhes ten om hjelp i sitt betryck, höfwes det föga, att uti penna, wisserligen fullt lagliga, men föga wälfignelfebringande werksamhet täfla med andra, lyckligare lottade pros vinsers innewanare. Man tan häraf lätt göra fig en föreställning om den mydens het säd, fom öfwer hela landet uppslukas af bränwinsbrännerierne, endast för att i ersättning lemna den skadl iga drycken, fom ajtadlommer få mucken sorg och nöd på alla orter; under det att på många A —— —