Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1864, sida 2

tillfälle att göra sin werksamhet så widtomfattande och frugtbärande, som borde och med tillräckliga medel kunde 3öras. i Tiden för planteringar är inskränkt till några få weckor på wåren och hösten. Ppå denna inskränkta tid skall tvädgårdsmästaren göra sina resor till oh uppe: hålla sig hos de många reqvirenterne från ena ändan af länet till den andra, men han skall ock under denna tid lemna praktisk underwisning åt eleverne wid Hernösands Skollärareseminarium, och inpå köpet anlägga oc) wårda en träd: skola, hwartill blifwit upplåten en ut: sugen, ftenbunden, wattensjuk jordlott på 2:ne tunnland, hwarest han skall spränga sten, grunddika, plöja, gräfwa, gödsla; — allt detta fordrar man att han, ensam person, skall medhinna och på en lön af 500 å 600 rdr bekosta. Någon annan hjelp, så widt af de tryckta handlingarne wisar sig, har icke lemnats honom, än ett litet räntefritt förslagslån till inköp af trädgårdswäxter. Wi hade wäntat, att åtminstone en elev eller skickligare trädgårdsdräng blifwit anställd till hans biträde för att sköta om trädskolan, då han sjelf bör och måste tillbringa hela den för planteringar tjenliga tiden hos närmare och fjermare boende reqvirenter. — Mejeristen har wisserligen hela året på sig att resa omkring i länet; men så är äfwen dess publik oändligt mycket större än trädgårdsmästarens och det ändamål, för hwilket dess werksamhet tages i anspråk, af ofantligt större wigt an trädgårdsodlingen. Här behöfded äfwen biträde, och wi hade wäntat, att sällskapet, genom någon specielare och traftigare åtgärd än en lätt förbisedd annons eller kungörelse, hade sökt förmå dertill qvalificerade personer att med understöd af sällskapets eller numera af för ändamålet anslagna statsmedel bes söta statens eller enskilda, wäl skötta mejerier, för att efter der genomgångne lärokurs gagna länets jordbrukare med fina der inhemtade insigter, antingen få som anställda hos enskilda personer eller såsom biträden åt den antagna mejeriz sten. Wi hade widare wäntat anslag, antingen såsom premier eller räntefria lån till uppmuntran af bymejeriers in: rättande i bygder, fom mejeristen wid fina resor kunde finna derför lämplige. Fråga derom synes oc warit wid något tillfälle wäckt, men lemnad utan afseende, med den ferklaringen att det more för tidigt att tänta härpå eller att saken wore en omöjtighet. War det ej för titigt och ej en omöjlighet att i inrättade sparbanker samla ihop den fattige arbetarens och andres små besparingar af penningar, borde det wäl ej heller wara få omöjligt och ändamålelöst att samla ihop och tillgodogöra de eljest wan ligen förslösade små öfwerskotten af mjölttillgången hos en mängd i byalagen fam manboende små jordbrukare, helst om, såsom torde kunna förwäntas af den antagna mejeristens urskiljning, dessa små mejerier och associationerne derför