andligt qwacksalfweri, syndamenniskan blifwit en helig mormon, som uppenbart hyllar köttets evangelium. — I Dagl. Alleh. meddelad efter amerikanska tidningen Emigrant en berät telse om en swensk officer taptenen Axel Silfwersparres äfwentyr i Nordameris kansk krigstjenst hwaraf man finner att hr S., jom på länge ide afhörts, ännu lefwer och är mid helsa. Berättelsen omförmäler åtskilliga strider i hwilka han med utmärkelse deltagit, hans fåns genskap i sydstaterna och finurliga och djerfwa flytt derifrån m. m. Hr S. är nu anstäld säsom ingeniör i Quincy Mining company i Newyork och stadd på resa genom de skandinaviska nybyggena för att skaffa kompaniet arbete. Rörande äfwentyret wid flykten berät tas: — — MNya framtidsplaner föranläto honom att för något öfwer ett år sedan taga afsked, och kort derefter reste han från Memphis, för att uppköpa bomull åt handelshus i Chicago, men blef uppsnappad af guerillaband och förd såsom fånge till Richmond, der han i åtta månader fatt i Libbyprison. Då fattade han det beslutet att fly, förskaffade fig en rebelluniform och slapp en wacker vag ut ur fängelset med den aflösta wakten. J stället för att genast fortsätta flykten och riskera att blifwa tagen af den swärm af patruller och spejare, som genomströfwade trakten kring Richmond, dröjde han hela fem dagar i staden och såg Jefferson David och allt annat fyns wärdt i rebellernas hufwudstad. Under denna sin derwaro sammanträffade han med en soldat af 28:de MNordkarolinar regementet od) lärde fig detta regemene tes historia noggrannt utantill, från hwilka orter i Nordkarolina dess soldater woro, i hwilka strider de deltagit, offic cerarnes namn o. s. w. Med denna tännedom om MNordfarolina-reaementet wågade han utgifma fig för rebebellfoldat, och det lyckades honom till och med att af de militära myndigheterna i Richmond erhålla trangportation, d. w. s. fri sesa, till Wilmington i Nordkarolina. Ankommen dit gick han upp till den foms menderande generalen, sade att hans namn mar John Pyjatts, soldat i fom paniet H., 28:de Nordkarolina-regementet, att han kommit bort från sitt regemente på det och det sättet, och att han, om aeneralen tilläte det, gerna önskade utbekomma några rationer. Generalen frågade, huru mycket han önskade utbetomma. John Byjatts swarade att twå dagars rationer mar allt hwad han bes höfde; och han fit då en anwisning på åtskilliga fafer utom en wiss summa i konfedererade penningar. Man må förundra sig öfwer att mår flykting war i stånd att hålla tungan rätt i mun, medan han spelade Jefferson Davis representant i Wilmington detta puts, och lika förwånad skulle denne fär kerligen blifwit, om han wetat att John Pyjatts, som han ansåg för en trogen rebellsoldat och försåg med medel till lif wets uppehälle, werkligen war en fiende,