Norrländska Korrespondenten – 7 maj 1864, sida 3

glödande: att det afswalnat småningom, men att dess inre ännu är en ofantlig elostat, fom sprider mwärme åt alla vift: ningar. Skälet för denna söreställning är, att, I mån som man netstiger i mir nor eler andra fördjupningar i jorden, har man funnit wärmer tilltaga omkring en arad för hwarje hundrade fet Denna wärmestralning vån metelpuntten till Ytan underhåller jortwärmen fhin: digt, men ven mörta wärme, foat Mart: jorren emottagar inifrån, blir mmirföa: rave i högre grat, da den lysanre mar men från solen förenar fig med ceufame ma. Under nätterna oc) under wintern ger jorden mer wärme ifrån fig, än hon emottager. Jordwärmen genomtränger ej så lätt luften som solwärmen. Fultighet, moln, snö håller vem tillbaka. En mulen him mel eller dimma nattetid hindrar betydligt jordens afswalning. Men då luf: ten är tlar, och wärmen utstrålar utan hinder, går ven ockjå förlorad för of jordytan affyles hastigt isynnerhet wår: tiden, då solen ännu ej hunnit uUppvir: ma densamma, rimfrost och i3 bilvag, unga skott och blommor förstöras. J wissa länder är det derföre brufligt, att tlara månstensnätter, vå frost befaras, genom påtändning af fuktig halm bilda rölmolu, tom hindra wärmestålningen från jorden och förekomma natt: froster på puntter, ver man har ömtaliga wäxter. Bos off är, fom bekant, brukligt att täcka sådana märter med halmmattor, qwistar, löf m m., i fame ma ändamal. Wärmen, hwarifrån den är kommen, solwärme, jortwärme, wärme från jä: sande ämnen, eller från wattenångor, är nödwändig för att frön skola aro, wäxter wäxa och frukter mogna. Den sätter wäxtsaften i rörelse, gör wintern till sommar i wåra wäxthus och glad: betäcktu drifwerier. Till och med under öppna himmelen fan man genom gödjelwärmen påffynta cspalierfrukters mog: nad, äfwensom genom wattnande med warmt watten. Alla wäxter ha dock ej lika stort behof af wärme jför att utweckla fis och mogna. Hwetet t. ex. behöfwer från och med April till och mcd September eu daglig medeltemperatur af omkring 12 gr, och fan ef mogna I länder med lägre tem peratur. Kände wi fulllomligt den mir: meqvantitot, fom hwarje planta fordrar, äfwensom ven wärmeqvantitet olika län: der äro begåfwade med, så wore det lätt att bestämma gränjerna för wåra tulturwäxters ocling, och man behöfde ej dyrbara experimenter för att leta sig fram, tå man will införa nya wärxter. Om en lagom wärme är wärxtlifwets själ, få är en alltför start också dess börd. Högst få plantor ega förmåga att bestå i 50 gr. wärme, och hwar och en känner längwarig sommarwärmes skadliga in: flytande på wåra sädesfält. Stark, fort: farunde wärme, drifwer wattnet ur gör: seln, hindrar den att lemna föra åt mir terna, och uttorkar till och med vegetaSYV —ä—ä—2sd VRVVVVVVVV5RVVVVVVVVVVVVVVVVVNVNVNV