Norrländska Korrespondenten – 24 december 1863, sida 4

Swad begär du för båten, fom han nu ligger ? Quagas kastade en rask blick på honom, ty han fruktade att Dlantageegaen gissat att Laniera war gomd der; sedan han likwäl öfwertygat fig om motsatsen, swarade han, firats tande: den är ej annu till salu; jag måste åtminstone göra en resa med den, för att weta hur jag tager mig ut som kapten och redare. Sedan funna wi tala om faken. (Sydt, fade Heston, om du har lust att sälja det lilla fartyget, få låt mig weta det. Det behagar mig. Jndianen war glad, då han säg dessa män åter gå i land, ty den arme Laniera må se hafwa swettats blod, der han låg gömd; men ändtligen lemnade de fartygets bäck och ginz qv i land, hwarwid Heston inbjöd Quagas att besoka honom om aftonen. Der få många äta skall det wäl äfwen blifva något öfwer Åt dig, fade han. FJänta bara, ftolte amerikanare, brummas de indianen i kagget, då han såg sig ensam, ydet skall wal blifwa något öfver åt mig! At I tar du dig för god att äta tillsammans med en indian? Gif akt att han ej forstor aptiten för dig. —