Norrländska Korrespondenten – 18 november 1863, sida 2

fru, — tillstod den unge mannen, samt fortfor — och Fama har werkligen ej sagt för mycket till ert beröm. Mi är få älskwärd! ... Min Herre! Jag kunde sannerligen sörälska mig uti er! ... Mort de ma wiel det är mitt fulla allwar; ännu mer, jag wore färdig att gifta mig med er! Tänk om jag toge er pä orden. Sacre nom de dien; då skulle jag i närmaste stad wi anlända till skynda till mairens för att ewigt binda mig wid er. Ättenstapet beslutas i Himlen, säger ett gammalt ovdfpråt. våt oss besluta wårt i postwagnen. Ålskade, ber wiljar du det? Se här min hand, mitt hjerta har du redan förut. En kyss beseglade förbundet, och i samma stund rullade wagnen fram till den femte stationen i Verdun. Hör hit! ropade kabriolettpassageraren, finns här nagon, som har äpplen att sälja? Gudbewars! tlockan är ju 11 på aftonen. Herr konduktör, har jag tid att lemna wagnen en stund? Ja, min herre. Kom Beatrice, kom! ropade Alexander, på några minuter är allt afgjordt .. Konduttör, hwar bor mairen? i Mairen? förlåt mig min herre; men hwad mill ni honom få fent på aftonen? i Gifta mig med ev . . . han hann ej att tala ut innan den förbluffade konduktören afbröt honom: Med mig?