Norrländska Korrespondenten – 27 juni 1863, sida 3

taflan tillwerkas af trä eller jern. Den of Stockholms Skarpskytteförening begagnade ffott-tafla är af walsad jernplåt med 10 ringar inom hwarandra, pricken inbegripen; ringarnas afstånd från hwarandra rättar fig efter fjutc banans längd, sålunda att det för 100 alnars bana är 1 decimaltum, för 200 alnars 2 decimaltum, för 300 alnars 3 tecimaltum o. f. m. Ringarne numes reras utifrån inåt få att den yttersta blir NÅ:o 1. För att winna enhet mid berömandet af skjutningens werkan hafwa många af Skarpskyttesöreningarna antagit denna beräkningsgrund. Rågra malskjutningsgewär måste, innan det af ständerna bewiljade understödet hinner utfalla, af styrelsen anskaffas, få att ffjutöfningarna genast funna taga sin början. De flesta hittills bildade ffarpffytteföreningar hafwa antagit 1860 års modell till infanterigewär eller det s. k. Wredeska gewäret. Till instruktör mid skjutbanan tan hwilken i skjutning fun: nig person som helst antagas. Noggrann ordning och omtänksamma förfigtighetåmått mot olyckshändelser måste iakttagas wit sijutöfningarna. Stockholms EStarpskytteförening har gjord den erfarenhet, att den bästa ammunitionen erhålles wid Guldsmedshyttans krutfabrik hos firman Skröder 8 Arpi. På tillsägelse lever reras färdiga patroner å beftällninggorten till 35 Ror pr tusende skarpa och 13 a 15 Ror pr tufende lösa patroner. Stockholms Skarpskytteförening har för gewäret af 1860 års modell tillswidare antagit en af rustmästaren Hagström för reslagen fula, hwilken å Strörer Arpis priskurant benämnes N:o 4 och hwilten mid jemförande profffjutningar befunnits lemna de bästa skotten. 13:o Då truppen är samlad till mål: stjutning, torte wäl tiden äfven med gifva någon öfning i handgewärserercis samt i spridd ordning, med särskild til: lämpning i bruten mark. Tifll dessa öf: ningar erfordras exercisgewär, hwilka, såsom förut sagts, tunna erhållas, till lång af staten, samt instruktörer. Om ide ven af föreningen walde öfmerbefäls hafwaren sjelf tjenstgör såsom instruktör, bör instruktör utan stor swårighet kunna erhållas, mot någon aflöning, bland det närmast boende befälet af indelta avmeen, 14:o. Af största wigt är, att särskilda öfningar anordnas för Starpffytteföreningarnas eget sjelfwalda befäl, så att föreningarna under sin werksamhet i fred icke blifwa helt och hållet beroende af instruktörerna, och i krig ide komma all: deles i saknad af dugligt befäl, emedan instruktörerna då ide äro att påräkna. Dessa befälsöfningar böra egentligen fö regå de öfriga medlemmarnes öfningar, ledas af skickliga instruktörer samt afse befälets underwisning i öfningarnas fam: manhang, i förmågan att kommendera samt att bemärka och rätta fel som begås. 15:o. På det öfningarna må funna utföras med ordning och öfmerengftämmelse samt en wiss nödig färdiahet utan alltför stor tirsutdrägt winnas, måjte