Norrländska Korrespondenten – 6 juni 1863, sida 3

Fordom, Gudapris! mitt minne Lifvade du upp åt mig; Flygt du gaf mitt sångarsinne Hvad var rimmet utan dig. Du var sjelfva qvintessansem I min mulna lefnads sköt. Du mig skänkte kontenansen, När en björn vid dörren röt. Y ss : AR ry r crifv När jag på en krog fick skrifva En revers i hast, Gudnas! Du var den, som sand fick gifva, När ej annat kunde fås. När jag i en dårskapstimma Kärlek obesvarad fann, Då en pris! — och glädjens strimn Gaf mig hopp — om någon annb, Dosa! nu är du just länsad. Ingen fyrk jag eger mer; Ty min portmonnä är rensad: Ingen pluring der jag ser. Hm — när rätt jag eftertänker — Min kredit är också slut! Dock — för snus som pant jag skänk Dosan — snusar sen ur strut! Wilhelm Axelson.