Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1862, sida 3

kusin och det är owanligt att en wacker och magnifique grefwe beträder paruassen, reser jag att se honom. Han skall utan twifwel sentera min wänlighet och staffa mig någon af första platserna wid alla högtidligheterna; och tant Oljekrona sedan, ven gamla ai mabla grefwinnan, hon skall bli förtjust Åt min upps märtsamhet. Ja, jag refer. — Också detta! sade Hedwig. — Hwad menar du? h ingenting. Jag tänkte blott att syster är lycklig som får se en promotion. Jag törs icke tänka derpä. Jag har en ungdomswän, gift i Upsala, hos Dilten jag säkert skulle blifwa mycket wälkommen. Men . 9 — Det kan ju ide bättre passa, och då allt for W så gynnsamt, hoppas jag att få bjuda dig göra sällskap. Hedwig skakade sorgset på hufwudet och swarade: Jag skulle icke för allt i werlden wilja bedja derom. Min resa har redan kommit Arnoldsson på så stora utgifter, att det skulle wara i hög grad oförnöjdt att ens sätta detta i fråga. — Det är jag fom bjuder, och då blir depenfen min. — Förlåt mig, syster Octavia, men det tror jag ide Arnoldsson skulle tillåta. — NÅ, jag måste säga! -Eller tror syster att swåger Ehrnprofil skulle göra det om det gälde honom? . — Exemplet äv ide fullt tillämpligt, log prefi rtentskan. — Men om han är så granntyckt, få säg honom bara att du will resa. (Forts.)