Norrländska Korrespondenten – 27 september 1862, sida 2

er branden hemkom från marknaden, omwäl förlorade ansenliat af Iögegendo: nen, utan att någotdera war brandföräkract. Elden synes hafwa uppkommit senom någon felaktighet brygaftugn: nuren. — Danska inritesministeriet kungör, utt på åtskilliga ställen af norra Jutlands ust äfwensom på Bornholm till ffeppss örutnas räddning upprättats räddninggs tationer, hwilka äro försedda med de för tetta ändamål nödiga apparater, beftående dels af sjunkfria fartyg, dels af raketkastningsapparater. — Australien, fom går framåt i all: ting annat efter Europas mönster, har nu äfwen fått fin Fra Diavolo, fin ga (ante röfwaranförare. Egentligen är han on bandit wid namn Gardiner, fom drifz wer sitt ofog i trakten af Melbourne. Hans band består af ett halft dussin öfz wergifna sällar, fom imellan sina djerfz wa tilltag gömma sig i de föga kända skogarna och ännu ej kunnat åtkommas af lagens arm, helst landtfoltet för Sar diner hyser ett slags beundran, lilsom förhållandet war med den nyssnämnde italienske röfwaren och fom motwerkar polisens bemödanden att komma åt Hos nom. För den gunst han sålunda af landtfolfet åtnjuter har han, lifsom Fra Diavolo, fin artighet mot det täda för net att tacka. Mången hygalia flicka får af honom ganffa dyrbara presenter, hwilta wisserligen ide kostat honom mycket. Deremot hyser han intet medlidande med de män, som falla i hans händer, och af hwilta någonting är att taga. — P5å ett dårhus i Camberwell i Lons don — få berättar engelska tidningen Spectator — är eller mar åtminstone helt nyligen en wacker högwert man ins fpärrad. Han Plägade weckor igenom fitta i en wrå af rummet försänkt i stum sorg, men råkade mellanåt i en plötslig och häftia rörelse, hwarwid han uppres pade en följd af osammanhängande fatfer, i hwilka blott ordet mjin-bomutl war tydligt hörbart. Den olycklige hette chevalier Claussen och mar en dansk med hög metenffaplia bildning samt hade från ungdomen ftuverat praftiff kemi. Efter årslånga arbeten fom han till den flutz satsen, att lintågan, rätt behandlad, wore att i allo föredraga framför bomullen. Hans experimenter rönte i Danmark amdelt ertännande, och hans konung ber lönade honom med titeln chevalier, men tillvelade honom ingen mera solid upps muntran. Han beaaf fig till Frankrike, der han gifte fig med en ung franfyffa, blef presenterad på hofwet och erhöll Her derslegionen, men för öfrigt äfwen der ingenting annat än löften. Chevalier Clanssen besökte derefter 1851 års werlosutställning i London, der han expo nerade några utmärkt wackra, af line bomull wäfda tyger och hänrockte alla menniffor med fin uppfinning, få mycket mera som han med högsint oförbehållsamhet meddelade en hwar fin hemlighet. De engelske fabrikanterne woro, fom sagt är, förtjuste, men afböjde, dock med mån: