Norrländska Korrespondenten – 27 augusti 1862, sida 3

aktligen från hela socken under samma tidrymd utflyta flere tusende rdr, eller måhända ett större penninge belopp, än hwartill landtmannaprodukter funna reas liseras; så måste naturligtwis följden deraf blifwa ide allllenast en snart in trädande allmän fattigdom, utan oc, om ej förändring i detta afsedda hushållssätt suart sker, detta fordom lyckliga och fjelfbelåtna folk otwifwelaktigt måste med en bitter förödmjukelse i framtiden dwäljas under detta bedröfliga tillstånd. Lyrraferiet, fom här i orten haft sitt ursprung från den landtförderfliga landthandeln, qwäfwer all sansad eftertanka och skall, om det längre fortfar, inom fort tid ruinera denna ort både i efonomistt och moralifft hänseende. Under nedskrifwande af dessa rader och derwid i förbigåendet berörande frågan om spanmålsbrist, för den händelse misswäxt å sädesgröda inträffar, föreswäfwar mig sorgliga tankar om deras swåra belägenhet, dessa fattiga nybyg: gare, hwilka, boende i snöfjellen 12 a 13 mil öfwerom Wilhelminas kyrka, oc twifwelakligt måste genomgå den hårda pröfningen att lida af näringsbrist, då spannmålen ide fan erhållas inom focten, utom hwilkens gräns densamma icke heller kan anskaffas af sådane, som icke förmå prestera betalning. Wid en i Juni månad af Jns. gjord resa till dessa trakter, besöktes flera nybyggareboningar, och allestädes syntes fattigdom wara rår dande. Men under denna årstid då alla hade mjölk, och äfwen i de då öppna fiöarne kunde fiska något, tycktes fjellfolket lifnära fig godt, och klagade icke, och fajt: än nästan på de flefta ställen bröd fat: nades, (och hwartill orsaken uppgafs ma ra att, i anseende till den wid påsktiden inträffade ymniga snöfallet, ingen funs nat fara till den andra bygden i socken och der anskaffa spanmål,) hördes dock ingen klagan öfwer denna brist, ty genom wanan derwid, betyder denna saknad icke mycket för fjellboarne, hwilka äfwen af flera grässlag i fjellen, stundom måste i brist på andra näringsmedel, bereda sig föda. OhO— — 22? 2 2