Norrländska Korrespondenten – 17 maj 1862, sida 3

då taga röta, och iakttager man att så länge blastarne räcka icke gifwa något utaf rötterna, hwilta stå sig wäl öfwer hela wintren, och riktigt förwarade tunna wara lifa friska i Maj månad fom då de upptagas. Det har wisat sig att morötter, fålunda planterade, hafwa gifwit en skörd af ända till 370 tunnor rötter på ett geometriskt tunnland. Detta på sandmylla, på lera har skörren warit en tredjedel, och stundom nära hälften, mindre. Tunn landet har gödslats med 500 skålp. fur fosforsyrad falk, eller i swafwelsyra upp: löst benmjöl till samma wigt, och det år som ladugårdsgödsel ansetts behöfligt, hwilket icke alltid warit händelsen, har deraf erfordrats 5 a 600 lispund till tunnlandet. Hwarje praktisk jordbrukare kan utan swårighet berätna hwiltet foderwärde denna qvantitet har, jemfördt med den ringa kostnad för utsädet. Arbetet är wisserligen beswärligt, men då rendningen och gallringen företommer på fommaren och qwinnor samt barn inöfwas dertill, bör det med tiden, då folket fått någon öfning deri, icke blifwa få foftsamt. Och då man besinnar att man om sommaren af upprensningsgräset och utgallringen, om hösten af blastarna samt om wintren af rötterna har ett wäljmat: ligt och begärligt foder för både hästar och nötboskap, är lätt infett att fördel: aktigare kan ett jordstycke ide gerna anwändas än till odling af denna rotfrukt, i synnerhet i närheten af städerna, der nan med fördel fan afyttra all mjölk, utan annat beswär än att mjölta och föra till staden. En landthushållare, fom i flere år anwändt morötter till utfordring intygar att intet foder med ten begärlighet ätes af fätreatur och intet sådant har wisat sig så fördelattigt för mejeriet, d. w. s. mjölkaftastningen, fom detta, hwillet gul: ler om både rot och blast. Samme man har uppgifwit att tofinaren för morot: odlingen, det inlöpta gödningsämnet inberätnadt, ide uppgått till mera än 25 öre pr tunna rötter, då litwäl hwarje dagåwerke af bäde stor och liten blifwit upp: taget i räkning. g!iötternas wigt har varierat mellan 3—5 skålp., men wid skarpare gallring, tå de fått större utrymme för fig har en och annan rot uppnått en wigt aj anda till 10 skålpund. Så länge blasten räckt har forna fått endast fåran, utan tillsatts af annat foder, och fått äta få mycket de orkat. De ha deraf befunnit fig wäl och mjölkafkastningen har rer: unter marit förträfflig. De här lemnade uppgifter äro hemtare från ett större jordbruk, men att denna rotodling stulle blifwa lifa fördelattig mid ve mindre liver intet twifwel. Barn och tjenstfolk funna hafwa många tillfällen under sommaren för rensning och gallring utan att derföre just behöfwa försumma de andra göromålen. Att få gort frö är maktpåligs gande; tet Danska har befunnits gort.