Norrländska Korrespondenten – 5 februari 1862, sida 3

ligen Trends stämning. Derwid måste tillbörlig klokhet och försigtighet anwändas, annars spelar oss den der panduren något förargligt puts, som kan blottställa wår wärdighet. Om saken skall på wanligt wis gå igenom kanslierne skall panduren på förhand få weta den .... — Det der kan min herr son hafwa rätt uti, inföll tejsarinnan; men huru tänker han genombdrifwa saken? — Jag beder att kejsarinnan wille gifwa mig en egenhändig order, att, i egenskap af öfwerste för mitt hufar-regemente, i nödfall anwända wåld för att ftälla Trend inför den tillsatta komiten. Jmellertid more det bäst, att ide gifwa hoftrigsrådet några föreskrifter i detta fall på några dagar ännu. Konung Josef pekade på handlingarne. — Det må ske, genmälte Maria Theresia. Hon tog ett pappersblad och nedskref den begärda ordern. — Jag lägger saten i din hand, Josef, fade hon derpå, lemnaude sonen papperet. Gör dermed fom du will, akta dig blott, att den der förryckte pandus ren ide öfwergår till wåra fienders läger . . .. hellre än en sädan skandal, skulle jag fe om han ups penbart rebellerade eller gjorde fig till konung öfwer Slavonien, hwilket pålitliga perfoner mera än en gång försäkrat mig wara hans afsigt. Lemna nu allt åt mig, fru moder, swarade Josef, kyssande kejsarinnans hanr. Min mor har inc genting widare att befalla? — Gå med Gud, min fon, fare hon med ett wänligt leende och böjde lätt sitt hufmud . . . . men stäng fönstret innan du går. Kaunitz kommer att hälla ett föredrag oh jag måste sörja för att ben stackars mannen ide fryser (Forts.)