Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1862, sida 4

Den rättwise Domaren. En rik man hade af oförsigtighet förlorat en betydlig summa penningar, hwilka han inknutit i en näsduk. Han lät lysa efter densamma och utlofwade en belöning af 100 Ror åt den rvättjinnige upphittaren. . En god och ärlig man träder en dag in till honom. Jag har funnit vina penningar, fare han, här äro de! Taa din egendom tillbafa! Ur den rättsinnige mannens blick strålade en tillfrersställelse och ett Lian, som en daft den eger, fom wandrar med ett aodt samwete. Egaren till penningarne rväfnade dem och funderade under tiden på huru han skulle kunna bedraga upphit: taren på den utlofwade belöningen. Min wan, sade han, jag hade knutit in 800 Ror i näsduken, men jag finner blott 700. Jag ser alltså att du redan tagit din del, och tackar dig för befmi ret. Den ärlige upphittaren, fom min: tre fästade afseende på den utlofwade belöningen, än på ett godt rykte, förfatrade, att han få funnit knytet, fom han framlemnade det, och få framlemnade det, fom han funnit det. Saken fom till domstolen. Båda stodo mid fin utsago, den ene, att 800 Rdr warit nedlagda i näsduken, den andre, att ban ide tagit något af det funna. Den kloke Domar ren, fom syntes på förhand känna den enes ärIlighet och den andreg bedränlig: bet, gick på följande sätt tillwäga: Han lät båta framställa fin utsago, och med: delade följande utslag: Då den ene af ever förlorat 800 Rdr, men den andre blott funnit ett knyte innehållande 700, få fon ten förstnämdes penningar ide wara defamma, fom den fernare funnit. Du, ärlige wän, tager altfå de pennins gar tu funnit, tillbaka, och behåller dem i godt förwar, till dess den kommer, fom blott förlorat 700 Nor. För dia, der: emot, wet jag intet annat råd, än att du får wänta fill def den kommer, fom har funnit dina 800 Rdr. SÅ talade domaren, och derwid blef det. (Tidn. f. Föräldr. o. Husb.)