Norrländska Korrespondenten – 11 januari 1862, sida 2

som berömwärd hastighet. En wacker mangårdsbyggnad, ladugård, stall och ans dra uthusbyggnader samt en mängd torp äro redan uppförda. Omkring 76 tunnland hafwa upptagits och dikats, deraf 40 tunnland i är äro besådda med råg, fom lofwar en god afkastning. Denna höst har å ett större fält erhållits en wacker rågskörd och å ett annat fält om flere tunnlands storlek den utmärktaste tlöfmeroch timotheiskörd. Det hela för. reter den wackraste anblick och lofwar att blifwa i detta län någonting alldeles owanligt storaxtadt uti jordbrukswäg. Stället heter ÅAminnet. Manga af all: mogens söner äro der anställda; och der ifran kommer säkert öfwer hela länet att spridas kunskapen om rätt jordbruks: stötsel och landthushållning i allmänhet. — Såsom något särdeles märkligt hafwa tidningarne anfört, att den af Streng näs konsiskorium affatta tyrtoherden Hal-! lin blifwit af vice pastorn i hans förut innehafda pastorat wägrad att begå Herrans Nattward. Ofss förefaller dock wida märkligare, att en man, och dertill preftman, fom offentligen och ända intill thronen framburit såsom fin öfmertygelse den mot christendomens grundlära rakt stridande satsen, att Christus icke är Gud, utan blott menniska, kan finna minsta anledning att till Nattwardens begående sig anmäla. Huru står det till med förståndet hos den mannen, som ne far Frälsaren, men will begagna hans gifna frälsningsmedel? Syndernas före. såtelse ffulle då sökas hos en menniffa, ty högre rang bestås ide af Hallin åt Werldens Återlösare? Vice Pastorns wägran war således alldeles på sitt ställe och motsatsen hade ä hans sida innedus rit ett godkännande af samma falska grund: sats, som för Hallin medfört embetets förlust, hwari v. pastorn naturligtwis icke wille hafwa någon delaktighet. J afseende på de olika meningar, hwartill Hallinsta målet i öfrigt gifwit anled: ning, läses i Swenfe SKyrkotidning en artikel, fom, i anseende till dess ger digna och i sak upplysande innehåll, wäl förtjenar en allmännare uppmärtfamhet och ett allwarligare behjertande, och för hwilken wi derföre gerna lemna ett rum i bladet. Den lyder sålunda: Företeelserna med anledning af frågan om kyrkoherden Hallins afsättning. Den dom, fom öfwer nyssnämnde kyrtoherde af Strengnäs domkapitel blifwit fälld, är i och för sig ingalunda någon så märkwärdig händelse, att densamma för fin egen stull i en allmän tyrkotidz ning kräfwer nigon uppmärksamhet. För kyrkan i sin helhet ligger icke någon fir deles stor wigt på ett enstaka friminalutslag, som fälles af den ena eller an: dra kyrkliga myndigheten; och frågan, huruwida en sådan myndighet wid fällandet af ett dylikt utslag i formelt hän: seende rätteligen förfarit, har nog utwäg att i laga ordning blifwa afgjord, utan att någon tidning behöfwer göra sig beswär att med sitt opinerande gå wede rbörande auktoriteters pröfningsrätt