Norrländska Korrespondenten – 27 november 1861, sida 3

RKRosonna. (Ur Kalendern Blåsippan för 1862.) Öfverst på berget Sinai växer ett härligt träd som aldrig dör ut, ett rosenträd med otaliga sköna rosor, och från dessa rosor falla i hvarje menniskohjerta, då det börjar sitt jordlif, tio små frokorn, hvilka allt mer och mer under Försynens hägn utveckla sin inneboende kraft. Sage du med själens öga skulle du redan vid vaggan, der moderlig hand omhuldar den nyfödde lille, upptäcka närvaron af ett himmelskt väsen, åt hvilket vården om detta utsäde är anförtrodt. Det ärlifvets Engel som, ända till dess han af