Norrländska Korrespondenten – 16 november 1861, sida 2

tras uppåt till höghetens och rikedomens högsta punkt. Det gamla ordsprälet att föra med till skogen synes hafwa före swäfwat fru Sandberg, såsom ett mår vigt föremål att förmertliga, och åt de fattiga slägtingarne har hon tejtamenterat den tröstefulla bewekelsegrunden, att all tmwifjt dem emellan sålunda är undanröjd; och deröfwer böra wäl de wara glada och i glädjen wälsigna den ädlas kloka wälwilja, att hindra inbördes krig och örlig bland nära anförwandter. J gummans bewetelfegrund ingick äfwen den fajta öfmertygelfen att Hhens nes qwarlätenslap blifwer bäst anwänd på det fätt hon nu förordnat. Möjligen fan wäl äfwen detta blifwa hän delsen, ty det är mer än sannolikt, att de höga testamentstagarne ide underlåta att göra hwad gumman borde hafiwa gjort, neml. att lemna den donerade rikedomen till delning mellan hennes flere fattiga arfwingar. Detta wore ide det förta ädla draget, men ett ibland de många ädla, fom från wårt högsinnade tonungahus ut gått. Äfwen i denna stad finnes en fru Sandbergs slägtinge, fom i sin fattigdom stulle glädjas åt en sådan utgång. — Har wintern länge låtit wänta på jig, få fom han oc på en gång fullvus stad, utan synbar böjelse att, såsom eljest är wanligt, ett pår gånger kläda om sig, innan den blir stadigwarande i sin hwita drägt. Denna synes nu wara antagen på fullt allwar, wäl underhållen af flera vagars förswarlig tyla, och tillökad af nya snöfall. Således jarwäl med den långa blida höften och dess blommor och smultron på grön jord! Och ängbår tarne sedan, fämpande sin sista strid i storm och snötjocka, far wäl äfwen med ever! Men wältommen åter, då må ren löfwat wåra lindar! — Kronolänsman Winter rapporterar till fon. bfhde, att förrymde fången Jar kob Söderberg warit af åtskilliga perfoner, sedd långt upp i Sättna socken, ver han troligen hos torpare oc bad: stugusittare under sommaren haft sitt tillhäll, emedan han sedan i wåras ej warit nere i socknen. — Med anledning af Å. Mets bes fallningshafwandes i Westernorrlands län gjorda hemställan om någon utmärkelse åt häradsdomaren Jan Ersson i Nyland, af Njurunda socken, och kyrkowärden Eric Norberg i Konsjö af Nätra socken inom nämnde län, hwilla under en lång följd af år innehaft flersaldiga ommunala upp: drag, dem de till fina fodnemäns full: komliga belåtenhet utfört, har K. M:t, under d. 18 sistl. Ott., funnit godt att, till betyganre af sitt wälbehag öfwer det oegennyttiga nit, hwarmed nyssnämnda personer, ven förre i 37 och den sednare i 10 års tid, till allmänt gagn och belitenhet, hwar inom fin ort, werkat i dem uppdragna wärf och befattningar, tilldela Ersson och Norberg hwardera ett exemplar i filfwer utaf medaljen af åttonde ftorleken, med inskrift: ör medborgerlig förtjenst, att i högblått band med gula kanter bäras å bröstet.