Norrländska Korrespondenten – 6 november 1861, sida 3

hen blifvande verldsexpositionen. (Ur ett bref fr. London till Aftonbl.) Den jättestora expositionsbyggnaden reser sig under händerna på 3000 idoga arbetare, hvilka hvimla om hvarandra såsom myror, raskt i höjden, något längre i söder än kristallpalatset rör elfva år sedan och en half gång till så stor som det dåvarande oöfverskådliga vidundret af jern och glas, och likväl är den med sina sidobyggnader 4 gånger mindre än det utrymme, som de särskilda nationerna såsom utställare betingat sig. Hittills ha mer än 9000 engelska utställare anmält sig, och likväl ökas deras antal i dagligen stigande progression ända till den sista terminen d 1 Oktober. Ännu större är redan mängden af franska anmälningar, hvilka år 1851 icke uppgingo till 2000 och redan nu (den 10 Sept) gått upp till vida öfver 7000, hvilka ensamma förbehållit sig större utrymme än hela expositionsbyggnaden med sina hundratals tusenqvadratfot inalles innehåller. Är 1851 upptog England mer än hälften, nemligen 544,000 qvadratfot, dess kolonier och hela den öfriga verlden blott 403,000 qvadratfot. Af det 1,500,000 qvadratfots utrymmetiden nya expositionsbyggnaden (jemnt 500, 000 qvadratfot mer än i den gamla) tager England åter mer än hälften i anspråk, alla öfriga utställare måste dela den andra hälften sig emellan, ehuru Frank rike ensamt begärt mer än hela utrymmet. Det erhaller fulla hälften af den för utlandet bestämda hälften, hvarvid man afkanppar dess anspråk mer än fyra gånger, så att i medeltal blott 6 qvadratfot komma på hvarje utställare (år 1351 var medeltalet 26 qvadratfot.) be öfriga folken intaga i förhållande till sina anspråk på utrymme följande ordniag: Osterrike, Förenta staterna, Belgien, Preussen och