Norrländska Korrespondenten – 30 oktober 1861, sida 3

werkningen deraf war, att landtmännen samma höst allmänt ökade sitt Dweteutsäde högst betydligt. Men 1860 års störd blef i jemförelse med det föregående Årets lågt betald, och följden deraf blef nu en betydlig inskränkning i hweteutsätet under samma års hört. June warande ärs hweteslörd i Norra Amerika har följaktligen äfwen af nyssnämnda an: ledning till qvantiteten blifwit wida min: dre än det föregående året. Slutligen har hwetet få mil i norra staterna fom äfwen i Canada lidit af brand. Hwad England beträffar, på hwars skörd och deraf följande större eller min: dre behof af uttändföfpanmmål få mycket beror, har spannmålsskörden warit god, med undartag för lyvetet, fom både warit tunnt och befinnes derjemte litet gifwande. J anscende till den owanligt starka nederbörden sörliden höst utsåddes ock wida mindre hwete än wanligt. Af detta sädesslag lärer derföre England behöfwa en import, föga mindre än den fom föranleddes of 1860 års dåliga skörd. Det är all anledning förmoda, att det hwete, fom Amerika fan afyttra, oförtvfwadt kommer i den europeiska marfnaden, emedan en liflig spekulation är rit tad derpå, och att denna införsel någon tid kommer att influera på hmetepriferna i Europa. Men alla omständigheter gifwa wid handen att prifet på detta fi desslag framgent kommer att frå högt. Af potäterna har wisserligen i Eng: land en större areal än 1860 blifwit planterad, men tiott hälften anses wara frisk. Tager man dertitll i betraktande den stigante foltmängden, få är för detta land en utgift af 30 till 40 millioner pund sterling ( 500 a 700 millioner rdr) äfwen för detia är att påräkna, hydwilfen torde falla fig få mycket fännbarare, enär, i brist af tillräckligt vå ämne, exporten af bomullsmanufatturer lärer blifwa ringa eller ingen, och en af landets rikaste inkomstkällor sålunda fommer att minskas högst betydligt eller upp höra, för att ide tala om den nöd och de faror, fom funna upptomma deraf att en stor del af befolkningen blir i saknad af arbetsförtjenst ö Såtana äro de ingalunda lysande utsigterna för det kommande året, i deras allmänhet tagna. — Hwad Swerige ferskildt beträffar, så är dess ställning bland de lyckligaste, och wi böra, då wi se de olägenheter — att icke säga faror — som vet öfwerbefolkade Europa med fin enfidiga riktning till fabriksindustrien har att uthärda, tacka Försynen, som gjort oss till ett hufwudsakligen återbrufåiotande folf, och aldrig förbise att wi i första rummet böra befrämja jords bruket, fom, om det än ide hastigt jam: manhopar fabelaktiga rikedomar, dock ut gör den säkraste grunden för ett lands sjelfständighet och ekonomiska bestånd, och hwilket, mer än något annat yrke, mwertar gynsamt på den moraliffa och intellektnella utwecklingen hos de folk, fom dermed sysselsätta sig. UTUs ——— —