Norrländska Korrespondenten – 10 juli 1861, sida 2

åt de norra socknarne. Sdeen omfattas allmänt med särdeles ifwer, derföre att man nu är i tillfälle att praktiskt lära sig det enkla i behandlingssättet, och ifynnerhet då man genast får se, huru mycket smör mjölten tan gifwa och att ffummjölten är fullkomligt söt oc således kan begagnas till hwad man behagar. För att wisa att det icke är wärmen, som gör mjölken sur, sättes alltid ett thefat med nysilad mjölk i fönstret, så att solen, får skina på den, då den, det oaktadt, är söt efter ett dygns förlopp; den får då blott en bismak derigenom, att den blir solbränd. Hwar och en, som icke med en allt för stor kärlek och fördom omfattar den gamla mjölthushållningen, inser lätteligen, att de gamla förut begagnade mjölkkärlen äro alldeles odugliga, ty med all ofpard möda, funna de ej hållas syrfria. Under sitt besök härstädes i början af denna wecka hade hr major Gussander äfwen arrangerat en exposition, derwid åtskilliga af stadens för en förbättrad mjölkhushållning nitälskande fruar och herrar hade infunnit fig och woro i itilläll e bewittna ganska wackra resultat af den nya methoden. Major Gussander hade måndagsmorgonen uti sina medhafwande mjölkkärl fyllt 4 kannor mjölk, som sattes i warmt rum och efter 24 timmar skummades, då mjölken befanns lika söt, som förut. Af den äfwen söta gräddan bereddes smör, som efter sex minuters tjerning war färdigt och ut: gjorde 10 lod pr kanna mjölk eller 40 lod smör efter 4 kannor mjölk, således 1) gång mera smör än fom lärer erhållas af mjölk, fom stått i manliga kärl. Tjernmjölken, fom äfwen mar söt, läto de närwarande smaka sig wäl till taffegrädda. — J en korrespondensartikel till Dag: ligt Allehanda från Westerdalarne oms förmäles, huru skogarne derstädes redan nu börjar blifwa uthuggna, ett rof för de många bolag, som gjort till sin uppgift att förstöra all skogstillgång, hwartill de möjligen tunna leta fig en wäg. Man tan sluta till omfånget af skogsrörelser i dessa trakter af den enda omftändigheten att Lima och Transtrands socknars fattigkassor tillsammanlagda utgöra ett kapital af 71,000 rdr, hufwudsakligen tillkommet genom de atliges andel i bötedmedel för olofligt timmerhygge; också lärer i kontrakterna emellan afnämare och försäljare ganska ordentligt wara bes stämdt att de förre erlägga de böter, som de sednare kunna råka ut för, i tilltal om åwerkan skulle ifrågakomma. — Angående katekesutanläsning — detta ok, som konsistorierna, twärtemot allt annat folts enfaldiga mening, söka qwarhälla på det uppwäxande slägtets skuldror — fäller Strengnäs Tidning följande i wår tanke fullkomligt rigtiga omdöme: Det är ett bedröfligt tidens tecken, att alla de fouftftorier, Hdilka 1 i ämnet yttrat sig, utanläsningen. Nalweran härtill wore ej utan intresse att få del utaf. Wi,