Norrländska Korrespondenten – 15 maj 1861, sida 2

men werkligheten låter känna sin tyngd, synnerligen för de arbetandeklasser, som för alla sina förnödenheter ännu få mid: tännas samma utgifter, fom under den goda tiden, då de höga priserna på långt när ide tändes få härdt, emedan arbetsförtjensterna lätt woro att tillgå. Hy ror, matwaror, wed och andra förnödens heter hålla fig uppe; men arbetstillfällena tryta. — Så långt Frihetswännen. Med den owäld och partifrihet i tullagftiftningss frågor, fom tyckes utmärka 5. W. fram för hans allra flesta tolleger och hwarz på han i samma nummer lemnar ett bewis uti swaret till W. T. ifråga om hwilka rätteligen äro prohibitister, synes han endast behöft kasta blicken på wår tulltaxa samt de lysande butikerna i hela hufwudstaden, för att finna werkliga anz ledningen till denna arbetslöshet. Cganz de den friaste och mot utlänningen fris kostigaste tulltaxa under solen, fan förs hållandet få wäl med arbetstillfällen som riksbankens möjlighet att widmakthålla myntwärdet medelst silfrets qwarhållande ej blifwa annat än med hwar dag bes tymmersammare. Swårligen skall ens den nya Hypotheksbanken kunna upprätt: hålla affärerna, derest såsom det synes arta fig, hwarten jernz ellev trädutförseln kan i år uppehållas, men utlänninz gen ega obegränsad frihet att öfwerlasta oss med allt möjligt kram. Detta skall taga en ända med förfträdelfe. Omar ten moraliska eller financiella sanningar kunna ostraffadt åsidosättas, och det är en gammal fwensk bondsanning, att 7Den fom skall köpa allt hwad han fer, mår ste följa allt hwad han har — både grund och gård till slut.