Norrländska Korrespondenten – 24 april 1861, sida 3

björnhonan om och anföll i första hettan Deliks ena skida, som splittrades i stycken mellan hennes tänder. Härwid gaf hon äfwen Delik en wäldig puff, fom beröfwade honom balancen, hwarefter djuret anföll och sargade Deliks ena mad. Te fande fig wäl obarmhertigt hafwa gått åt mannen, beslöt hustru nalle nu att begagna en annan method, för att om möjligt bewaka fin förföljare. Hon gaf honom ett ömt famntag och närmade fina läppar intill mannens hufwud, i ändar mål att erbjuda honom en kyss af det kännbaraste slaget. Det intima närmans det ägde rum med den påföljd att ett godt stycke af Delits kind åtföljde hustru nalles med löständer ingalunda försedda käftar. Delik, illa sargad, uppgaf likwäl ide hoppet att snart få skrida till offens sifwen emot the Philisteer, hwarföre han anropade sin kamrat, wid hwars ankomst djuret tog till fötters. Jcke käns nande smärtorna af sin blessur fortsatte nu Delik, samt med Lars och Kere till: fomne perfoner, jagten efter björnhonan hela dagen och lyckades gifwa henne ett och annat skott ur fina dåliga wapen, ehuru icke till döds; hwarföre ock mörkret öfwerraskade dem, innan de wunnit målet för fina bemödanden. Ehurr styf af sina får och matt af blodsförlusten war Des lik ingalunda den sista att följande das gen, tredjedag Påsk, ånyo börja jagten. Denna fortfor hela förmiddagen. Först på eftermiddagen blef Delik herre öfwer odjuret, sedan inalles tjugo skott träffat detsamma, utan att dock hafwa förorsakat döden. Under jagtens lopp hade walplats fen numera förändrat fig, få att björne honan befann fig i närheten af byn Tors pet i Ytterlännes socken, då hon, utmattad, ändtligen beslöt taga fig en liten hwila uti en der befintlig dalfördjupning. Här upphann Delik henne och gaf Henne slutligen döden med sitt medhafda spjut. Men det unga hoppfulla nallebarnet, har icke kunnat uppspåras, oaktadt detsamma blifwit i flera dagar eftersökt. Delik är nu sängliggande, dock är godt hopp om hans snara tillfrisknande. Så är förloppet af denna händelse, och går jag i borgen för sanningsenligheten af dessa mina uppgifter. — — — — Solefteå d. 10 April 1861. ——nmnss 2