Trenne svenska imnissioniirsfaamiljers besök hos en indisk furste. Vi reste på en natt från Tanjore till Pudocotvah och utstodo icke så få besvärligheter i mörkret och på den dåliga vägen, men oberäknadt att en packvagn gjurde en kullerbytta, gick allt lyckligt. O hade skrifvit till kungen att vi skulle komma, och denne lät några tjenare möta oss med många slags förfriskningar, till och med tår och höns, på ett eställe, der vi rastade under nägra timmar. En frukost anrättades der, men den blef nästan orörd. När vi voro ungefär en, half svensk mil från staden, kom kungens stallmästare oss till mötes med ilera ekipager jemte förridare och löpare Hästarne och vagnarne ställdes till vär disposition för den tid vi uppehöllo oss der. Det var en herrlig morgon, då vi anlände, trakten var vacker och jag glad och liflig som ett barn. Vi reste genom hela staden, som icke var obetydlig tills vi kommo till kungens bungalow, eller hotell för gentleman, d v. s. för rena europter. Detta var ett stort, vackert och luftigt hus, hvari talrika tjenare anvisade hvar och en dess rum och der vi egde att befalla. Detj bästa af allt var duck att församlingen var oss till mötes vid det lilla missionshuset och förde oss in i det