Norrländska Korrespondenten – 2 februari 1861, sida 3

biljett och ett par hwita handskar, för att börja några ogonblick få njuta af triumfen af s niont art få fe fin dotter eter fon upptrada Il boctfi dansen. De fornama, eler de fom an-söpper taga sig min af att wilja wara det, hafs Ina, r wa, fom du wet, sållan roligt. Gladjen och o bindes af etifetten od) bemödandei att rätt I yra i uppbara fin wardighet. Jcke i allmänhet som med handtwerlaren eller de i flora werl. skrafta Den mindre bewundrade — der ligger nas fort. tur i deras wasende utan alt stota, för: De näjsamhet utan att weta öwarför — af de det år bara få innerligen trefligt. hållit ÄÅfwen många af def. k. fornåma be 3refw wistade Knutsbalen, utan att blifwa mins jätt ; dre ansedda för det — men möjligen ute: samm blef en och annan för att synas fornäm. hans Jag lommer harwid att erinra mig en att p hiftoria, som jag hört, Gud wet hwart, ellet af hwem. Nog af: det hade warit Knutsbal — men ett par små mamseller, och åter ett par dito, fom troligen gerna önskat fig en swang, kunde icke bewista balen, ty dec kommo handtwerfaredötts rat, med hwilka de twenne första kanste fordom watit bekanta under den tid far Nege Jå Arme on Det y dren tillhörde — — — —, och de twen: want ne senare — ja de ha sjelfwa ide något prefid ftort anfeende bland nagon ilass af stadens damer. Men sällskapet på balen war kantänka ide fint nog och derför blef saf o wo de hemma, utan att, mårkwårdigt alldel nog, någon på hela balen ens förmärtte get er deras fränwaro. att i Sä lyder historien och jag lunde be. Libere råtta dig ganska mänga af der slaget, om tas Det more wardt modon. Lef wål emeloch a lertid, fåra du, och wålkommen til nasta funte Knutsdal, få fal du återigen få fe måns lyädt ga angenamt trefliga, och wackra samt griper mycket prakugt uprlofrade och bildade genor borgares och handtwerkaredottrar, och få pen fattig Willi 2— — ——————— —7—525 dansa vis å vis med din wän. —d. tig få ——— fasta Botemedel för kräfta. gons under Denna sjukdom börjar wanligen med); an en hårdhet, fom ej läter frjuta fig med ja atffof fingret, utan sitter fast. Den blir swaniser! ningom kantig och skorpa stärningar fåne nas fom ofta deruti. Slutligen fär den en swartolå fårg och brister sonder. Den ar då öppen kräfta med en odräglig stank fta och fråter omkring fig. Så snart en såh.her Ivan fnöl märkes, bör följande medel anteet swändas: En rågad tesked honing och en full matsked tjock, sot grädda arbetas vitjam mans, och berutt röres få mycket finfty tadt rågwjöl, att vet blir fom en salva. nordl Af denna utbredes på hampwaf, eller ham: I politi test D 1856 pa, och lägges pal aknolen, samt för Q lition afion och morgon. Detta plar fördela wo j det onda, men gär ej fort. Skulle får öpp sbing na fig, göres en falva af: blid 2 lod pulveriserad galmeja, borde 1 lod blyhwitt, twen 1 lod wittriol, eder få kallad sopparrök. tier: Detta blandas med få mycken bomolja, wa d att vet blir fom en salva, hwilken wål ll åra I sammantifwes på en målarehäll. Deraf I ve n utbredes på hampwaf och lägges på fåret I lande samt ombytes hwar sjette timma, få wida De den sjule är waken. Ester sjunde dygnet ka, å 7 s— 1lade han dörren försiatiat Wål förnnpr