Norrländska Korrespondenten – 29 december 1860, sida 2

gen icke kunna bifallas, men deremot tillåtit att, utaf de i Kronans förråd befintliga, till krigsbruk eller exercis för Armeen oanwändbara gewär, det begärda antalet gewär med bajonetter, apterade för fäktning, må, i händelse så önskas, uppå Konsistorii derom hos Krigskollegium skeende anmälan, för Hernösands Elementarlärowerks räkning utlemnas och genom Kollegii försorg till Wiromerfet afsändas, emot ett pris af 6 rdr rymt stycket, samt transportkostnadens erfittande. — Enligt på telegrafwäg den 19 till Stockholm ankommen underrättelse, lärer en eldswåda utbrutit i Gamla Carleby i Finland, hwarigenom telegraferingen blifwit afbruten. — Från Wadstena berättad att mid den en half mil från staden belägna e gendom Medhamra, tillhörig majoren Tisell, en ladugård nedbrunnit, hwarwid 49 for, 1 tjur och en häst blefwo lågornas rof. Hus och kreatur skola warit brandförsäkrade. — Predikanten wid Leufsta bruk, teol. kandidaten mag. C. J. Swedelius, har på begäran erhållit afsked från samma befattning. — Bohus Läns Tinning berättar, att fru Emilie Carlen nyligen skänkt 6000 rdr rmt, hwaraf räntan, då kapitalet upphunnit 10,000 rdr, skall anwändas till hjelp åt de mest behöfwande bland Rorrwikens fiskare jemte deras enkor och barn. Särskildt lärer wara antydt att wid en lycklig realisering of förfat: tarinnans sista arbete sistnämnde jums ma skall af henne blifwa fylld, i och för en ännu snarare utdelning. Fonden, uns der namn af Rutger Smidt (hennes fader), är ställd under domhafwandens jemte flere aktade personers i orten wård. — En insändare till Handelstidningen yttrar i en artikel om skogsodling bland annat att, då landets klimatiska förhållanden, jordens fruktbarhet och def innewånares helsa, wälbefinnande och trefnad i få hög grod äro beroende deraf att skog finnes, en lag behöfdes, som tillförbunde hwarje hemman att så eller uppfreda skog i förhållande till odlingslägenheter och egowidd. Jns. anför flera exempel såsom bewis derpå att skogsodlingens fördelar icke endast äro en framtidssak, utan också kan i de flesta fall löna odlarens nedlagda möda. Då man, heter det, om 8 a 10 år fan fe den uppwäxande ungz skogens frodiga grönska undangömma berz gens nakna konturer, är ju redan mycket wunnet. genom den trefnad och det landtliga behag hwartill den bidrager, oberätk nadt bättre bete och skngga för kreaturen. Om 20 år kan en större plantering lem na wedbrand samt wirke till mångahanda behof, till den fom nedlagt fröet i jorden. Dessutom är det en en moralist pligt att göra något för de efterfommande; det är en skuld wi böra betala till bortgångna slägten fom arbetat för of. Också hänwisas allmänheten till en uppsats i 1859 års almanacha, der ffogens wälgörande och mildrande werkan